Den här artikeln/krönikan av Karin Bojs i DN - "Vurmen för nyttigt halkar lite snett"

har jag länge tänkt blogga om. Hon skriver till exempel:

"Många verkar tro att ”nyttigt” är samma sak som att äta massor av protein. Idrottande ungdomar slevar i sig kvarg med sked, ungefär som människor förr i världen åt gröt ur djupa tallrikar. Självutnämnda experter tutar i dem att den som tränar behöver massor av extra protein."

Hon har helt rätt i att protein fortfarande är det ämne av de tre energigivarna (fett, kolhydrater och protein) som är minst laddat sett ut viktminskningssynvinkel. Fett är utdömt sedan 80-talet, LCHF-trenden försökte istället byta ut kolhydrater till boven i dramat men det skapade mest ytterligare förvirring. Nu tar många det säkra före det osäkra och undviker både fett och kolhydrater. Och maxar proteinintaget istället. MEN, vilket och Karin Bojs skriver om, kroppen kan bara tillgodogöra sig 0,8 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. Resten omvandlas till glukos och fett. Du går alltså UPP i vikt om du proppar i dig för mycket protein. Och det är ganska lätt att komma upp i höga proteinvärden. Jag minns när jag pluggade till dietist och vi skulle göra en veckas kostregistrering. Eftersom jag var vegetarian då trodde jag att proteinintaget skulle vara lågt men det låg istället för högt. Det är riktigt svårt stt äta för lite protein och komma under 0,8 gram per dag.

Så återigen, försök hitta balansen och ät lagom mycket av fett, kolhydrater och protein. Allt behövs och inget är farligt.