Bild: Livsmedelsverket
Idag prioriteras nyheten om att tallriksmodellen döms ut högre än hotet från Nordkorea på SvD: s startsida. Mat engagerar och väcker starka känslor, även i nyhetsvärlden.
Det är nutritionisten Britt-Marie Dahlin, grundaren till tallriksmodellen som har omvärderat och nu tycker att energi bör plockas bort från tallriken. Tre potatisar borde minskas till två. Anledningen enligt henne är att övervikten ökar eftersom vi rör oss mindre.
Framför allt vänder hon sig emot att tallriken till stor del fylls av energitäta men vitaminfattiga livsmedel som potatis, ris och pasta, inte sällan kompletterat med några skivor vitt bröd.
– Tre stora potatisar är alldeles för mycket. Nu när vi har en tendens att öka i vikt så behöver vi minska på energin. Men om vi äter mindre måste vi samtidigt dra upp på näringstäta grönsaker och rotfrukter så att vi får i oss till-räckligt med vitaminer och mineraler, säger Britt-Marie Dahlin till SvD.
I artikeln berättas historien bakom tallriksmodellen. Det var 1976 som Britt-Marie Dahlin, nutritionist och hushållslärare som då jobbade på Scan, kläckte idén till tallriksmodellen som sedan godkänds av Livsmedelsverket.
– På den tiden åt folk falukorv med stuvade makaroner. Grönsaker ansågs vara kaninmat. Det gick inte att försvara näringsmässigt och vi tyckte att köttet måste vara en del av en sund helhet, säger Britt-Marie Dahlin till SvD.
Min kommentar
Eftersom tallriksmodellen har några år på nacken (snart 37, lika många som jag, för att vara exakt...) kan det nog vara dags för en uppdatering. Något jag tror är på gång i och med revideringen och översynen av de nordiska näringsrekommendationerna. Här kommer vi nog få se resultat under tidig höst 2013, när revideringen är utvärderad.
Jag tycker att historiken och det Britt-Marie nämner om falukorv och makaroner är extra intressant. Det var ju verkligen så under sent 70-tal, tidigt 80-tal, att grönsaker och frukt var relativt bortglömt. Svenskarna åt mycket mindre mängder grönt till förmån för lite stabbigare husmanskort. Frågan är varför vi inte vägde mer då. Rörde vi mer på oss? Kanske var det så eftersom dator/TV-telefon-tekniken inte var lika utvecklad. Idag kan vi ju tex köpa hem mat från nätet på ett litet klick, vi behöver inte släpa matkassar från butiken och dessutom kanske ta trapporna istället för hissen.
Sedan får vi inte glömma att SvD-artikeln generaliserar, vilket ofta är fallet i denna typ av nyhetsrapportering.Självklart skiljer sig energibehov - om vi ska plocka bort en potatis eller inte - från individ till individ. Det som avgör är ålder, kön, livsstil (och om du som jag är gravid till exempel, jag behöver den där extra potatisen). Löptränar du fem gånger i veckan behöver du äta mer osv. Här kan man invända och säga att tallriksmodellen är ett generaliserande verktyg i sig, men det är det faktiskt inte. Livsmedelsverket har utarbetat
olika modeller beroende på energibehov
(där du vid viktminskning ska minska ner på en potatis eller motsvarande medan tex elitidrottare ska göra tvärtom och öka på kolhydratsdelen).
Bilder: SvD