övervikt

Mat viktigare än träning vid övervikt.

Idag skriver DN om en ny vetenskaplig studie som visar att matvanor är mycket viktigare än träning som förklaring till varför jordens befolkning blir allt fetare. Detta enligt forskare som har studerat en tanzanisk stam som levt på samma sätt i tiotusentals år.Hadza-stammen i Tanzania lever fortfarande i ett jägar- och samlarsamhälle, de använder inga moderna verktyg eller vapen för att klara vardagen och är därmed mycket fysiskt aktiva. I studien mättes energiförbrukningen hos 30 av Hadza-stammens män och kvinnor mellan 18 och 75 år, för att testa teorin om att dagsbehovet av kalorier har minskat drastiskt sedan industrialiseringen, och att detta är en större riskfaktor än västvärldens förändrade matvanor.

Efter att ha korrigerat för personernas längd och vikt drog forskarna slutsatsen att försökspersonernas ämnesomsättning inte skiljer sig mot västerlänningars utan att andelen kalorier som en människa behöver är konstant. Dagligt energibehov kan därmed vara gemensamt för alla människor och i högre grad styras av evolution och gener istället för att spegla olika livsstilar och energiförbrukning.

– Det här visar enligt mig att den stora anledningen till att västerlänningar blir feta är för att vi äter för mycket, inte för att vi tränar för lite, säger doktor Herman Pontzer vid institutet för antropologi vid Hunter College i New York, till BBC.

Studien publiceras nyligen i den vetenskapliga tidskriften PloS ONE.

Min kommentar
Intressant och lite av ett "dra alla över en kam"- resultat. Visst är individuella livstilsfaktorer också viktiga men de spelar kanske inte en så stor roll som man tidigare har trott. Samtidigt, är du elitidrottare bränner du självklart mer energi än en normal motionär. Och motion är bra ur många andra synvinklar, som att tex förbättra hjärt- kärlstatus och motverka stress.

Kanske kan det även vara så att när vi tränar så tillåter vi oss också att äta mer, vi tänker att kroppen behöver mer energi fast vi kanske bara har ökat energiförbrukningen marginellt. Så funkar i alla fall jag, tycker att jag blir hungrigare om jag i perioder styrke- eller konditionstränar mycket. Men vill du ha en viktminskningseffekt av träningen gäller det att inte öka energiintaget alltför mycket.

Om vi alla har en liknande ämnesomsättningstakt och att den är svår att påverka förutom med den energi vi förbrukar = maten vi äter, blir ju den maten så mycket viktigare. Det vill säga, om vi behöver minska vår energiförbukning/äta mindre för att gå ner i vikt är det viktigt att den mat vi äter är näringstät och innehåller alla näringsämnen, vitaminer och mineraler som vi behöver. Stamfolk i Afrika äter nog (om jag ska generalisera) liknade stenåldersmat baserat på rent kött, mycket grönsaker, nötter och frön. Inte så mycket tomma kalorier, mättat fett och processad mat med andra ord. Samtidigt är det svårt att efterlikna för oss i västvärlden. För att exempelvis få i sig dagsbehovet av kalcium genom stenåldersmat behöver du äta mängder av broccoli, grönkål, nötter eller annan kalciumrik mat, här ser du ett konkret exempel på vilka stora mängder det rör sig om. Svårt.

Jakten på det försvunna bantningspillret


DN skrev igår (och idag) om att effektiva bantningspiller är en dröm för både överviktiga och läkemedelsindustrin. Svåra biverkningar har stoppat flera tidigare övervikt- och fetmaläkemedel som Xenical, Reductil och Acomplia.

Nu studeras en ny substans som bland annat innehåller hormonet GLP-1, som finns i kroppen och utsöndras från tarmarna. GLP-1 sänker blodsockernivån vilket bidrar till ökad mättnadskänsla som på sikt kan ge lägre vikt. Just nu pågår jämförande internationella studier där forskarna även har sett att det potentiellt nya fetmaläkemedlet även motverkar beroende av rökning och alkohol.

- I dag kan vi erbjuda hjälp med livsstilsförändringar eller övervikts­kirurgi till våra patienter. Ett effektivt läkemedel skulle överbrygga gapet som finns mellan de båda metoderna. Fetma är en kronisk, livslång sjukdom och ibland behövs piller som extra stöd under en period. Man botar inte fetma med piller, men de kan hjälpa patienten att genomföra och hålla fast vid olika livsstilsförändringar, säger  Joanna Uddén Hemmingsson, obesitas- och diabetesläkare vid S:t Görans sjukhus till DN.

Min kommentar
Jag tänker direkt på hur hypat Reductil blev när det togs bort från marknaden. Kom ihåg hur bloggare som Carolina Gynning och Quetzala Blanco (som för övrigt väl var i size zero redan från början... Hej ätstörning!) köpte olagligt på nätet och menade att det var det ENDA som funkade.  Just för att det inte fanns längre/var svårt (och olagligt) att få tag på.

Undrar vilket Läkemedelsföretag som nu lägger vantarna på nästa patentet med GLP-1, om det nu godkänns. Och om det nu går att patentera kroppsegna hormoner- vad jag vet var det var svårt med tex melatonin mot jetlag och sömnproblem... Går det inte att ta patent blir det ju svårt att tjäna pengar och då blir det nog inget läkemedel överhuvudtaget.

Som dietist ställer jag mig annars kritisk kring quick fix-tänkandet kring överviktspiller. Liksom lyckopiller/SSRI finns risk för "sopa problemen under mattan"-tänk. Att äta som vanligt, strunta i att träna och bara ta ett piller för att "bli smal". Men, som även Joanna Uddén Hemmingsson är inne på, om du är beredd att göra livsstilsförändringar, förbättra kost- och motionsvanor samtidigt som du äter läkemedel mot övervikt/fetma så kanske en säker medicin kan ge dig en extra knuff i rätt riktning -men å andra sidan är det kanske mest livsstilsförändringarna i sig som får dig att tappa kilon.

Tillägg: Pratade nu (via Facebook) med fd. kollega och kompis Göran van den Brink, han är apotekare i grunden så jag frågade honom hur det egentligen ligger till med läkemedel, patent osv när det gäller kroppsegna hormon. Så här svarade han:

"Man kan ha tillverknings- och formuleringspatent som gör att det går att skydda även om substansen i sig är kroppsegen. Jfr m insulin. Marknaden är enorm så nog kommer det att bli läkemedel av det om det visar sig fungera."

Just det, insulin ja... Men bra, då vet vi :)

Dramaknappen

Idag jobbar jag hemma med egna företaget (boken). Det var väldigt lugnt och stillsamt här fram till kl 13 då jag hade körlektion (håller på att ta körkort). Efter att i flera lektioner bara ha tränat på växling, start i backe och landsvägskörning var det plötsligt dags för motorväg. Hjälp! Jag kände att mitt adrenalinpåslag ökade i takt med hastighetsvisaren. 90 km i timmen är ju jättefort, tycker jag... Det kändes lite så här:



Men det gick ju bra och det var coolt att känna att jag klarade av motorvägskörningen. Sen var det bara att komma hem till lugnet, en kopp te och bokskrivande (och bloggande) igen.

Hur som helst, jag började i alla fall fundera över fysiologiska effekter av stress och adrenalinpåslag. Att vara stressad i korta stunder är ju ingen fara, det kan till och med vara bra att utsätta kroppen (och inte minst hjärnan) för en ny utmaning. Återhämtning och att vila är dock viktigt för att återställa balansen, det visade till exempel Anna Dahlgren i sin avhandling (Stockholms Universitet, Psykolologiska Institutionen). Långvarig stress däremot, med högt stresshormonpåslag (adrenalin, kortisol och noradrenalin)  utan återhämtning kan förutom negativa psykiska effekter ge förhöjda nivåer av glukos och kolesterol i blodet vilket i längden kan ge övervikt, bukfetma och hjärt-kärlsjukdom.

Så försök alltså stressa lagom och hitta ett bra sätt att koppla av.

Årets folkhälsorapport



Idag skriver DN om årets folkhälsorapport för Stokholms län. Den utförs genom att 31 000 personer i Stockholm var fjärde år svarar på en enkät med ett hundratal frågor.

Den goda nyheten är att vi lever längre och får fler friska år. Medellivslängden har ökat, antalet hjärtinfarkter och fall av stroke har minskat samtidigt som den självskattade hälsan har förbättrats.

Även fetma hos barn har sjunkit något, åtminstone bland fyraåringar medan övervikt och fetma dessvärre ökar hos vuxna.41 procent av männen och 25 procent av kvinnorna uppger att de är överviktiga medan 11,7 procent av männen och 10,6 procent av kvinnorna tycker själva att de är feta.

En annan dålig nyhet är att psykisk ohälsa ökar bland ungdomar, särkilt bland unga kvinnor där drygt 30 procent av kvinnor mellan 21-24 år uppger att de har problem med nedstämdhet, oro och sömn.

DN skriver också om att landstinget i Stockholm har en konkret handlingsplan för att förbättra medborgarnas hälsa. Bland annat ska stockholmarna förmås att idrotta, det förebyggande arbetet i skolan och inom vården ska bli bättre. Primärvården får därför ytterligare 15 miljoner kronor nästa år för hälsosatsningar (Hmm... här borde ju vi dietister få en stor del av kakan tänker jag...) Och, som Birgitta Rydberg, sjukvårdslandstingsråd FP, kommenterar till DN- vi får inte glömma individens eget ansvar, det gäller även att kunna lyssna på, ta till sig och anpassa hälsoråden till den egna livsstilen.

Prebiotikas koppling till IBS och vikt


Jag har tidigare skrivit om prebiotika, fibrer maten (till exempel fiberrika grönsaker, bönor och linser) som bryts ner och omsätts av goda bakterier i våra tarmar. Prebiotika är kort och gott bakteriernas mat.De flesta av oss behöver öka sitt intag av prebiotika, det här är fiberrik mat som vi ofta äter för lite av. Men det finns grupper som kanske redan får i sig för mycket av det goda och som istället för bättre maghälsa tvärtom kan få problem med gaser och "självinducerad IBS" (Irritable Bowl Syndrome). Speciellt gäller det om man för snabbt trappar upp sin fiberkonsumtion.

Det finns också teorier om att den här sortens fibrer ger ett extra kaloritillskott som tillverkas av våra tarmbakterier. Här skriver Läkartidningen mer om det och om IBS-problemet. Jag ställer mig dock tveksam till det här med extra kalorier, enligt artikeln verkar det röra sig om 2 kcal/gram fibrer. De flesta av oss äter inte mer (eller har till och med svårt att komma upp i) den dagliga rekommendationen på 25-35 gram kostfibrer, det i sin tur skulle i så fall ge max 70 extra kalorier. Inget direkt överviktshot enligt mig... Tvärtom tror jag mer på de studier som visar att en bra maghälsa och tillräckligt med goda bakterier och fibrer är viktigt för vår ämnesomsättning och mättnadskänsla. Så en lagom dos prebiotika genom fiberrik mat är bara bra.