My heart goes out to...

... alla hjärtbarn så här på alla hjärtans dag. Och deras föräldrar.

När jag jobbade som dietist på Astrid Lindgrens barnsjukhus hade jag små hjärtbarn, nyfödda bebisar med hjärtfel, och deras föräldrar som patienter.(Långt ifrån alla dietister jobbar ju enbart med viktminskning). Här gällde det att räkna ut enteral och parenteral nutrition (näring genom sond och dropp) så de fick i sig livsviktiga näringsämnen, vitaminer och mineraler och behöll rätt salt- och vätskebalans. Ett viktigt och ansvarfullt jobb med andra ord. Och det var nog tur att det här var långt innan jag fick ett eget barn, rent psykiskt, vet inte om jag idag hade fixat att jobba med små barn på gränsen mellan liv och död. Med så många operationer och all oro...

Som tur finns väldigt bra hjälp att få, till exempel i form av proffsiga kirurger och effektiva läkemedel, så de flesta hjärtbarn växer upp och får leva helt vanliga liv. Här kan du stödja forskningen så att framtiden kan se ännu ljusare ut för hjärtbarnen och deras föräldrar.

Spännande forskning om maghälsa och bakterier

Igår skrev DN om spännande, ny forskning om maghälsa och tarmbakterier. I studier på möss har man sett att en normal tarmflora påverkar psykologiska faktorer och beteendemönster. Till exempel att undvika faror, att orientera sig och ta in intryck från omgivande miljö.

- Bakterierna och vi har en mycket lång gemensam historia. De har ett intresse av att vi ska överleva. Man kan tänka sig att de sänder en signal till vår hjärna som säger: var försiktig, säger Dusko Ehrlich,en av världens främsta experter på tarmbakterier som jobbar på på det franska institutet för jordbruksforskning INRA, till DN.

Forskningen om maghälsa och bakterier är bara i startgroparna men har ändå lyckats hitta samband till sjukdomar som allergi, astma, autism, cancer och neurologiska sjukdomar.Här behövs mer forskning för säkrare resultat men när det gäller inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit, fetma och en del svåra diarrésjukdomar finns tydliga belägg för att tarmfloran avviker. Den är torftigare och innehåller färre arter än hos friska människor.

Min kommentar
Alltså borde det finnas en extremt lovande marknad för produkter med probiotika, goda bakterier. Men en naturlig tarmflora är svår att efterlikna. Än vet inte forskarna den exakta avvägningen mellan vilka och hur många som behövs av de olika bakteriestammarna. Individuella skillnader gör det hela svårare och det är svårt att hitta en universal lösning som fungerar för alla (som inom så många andra områden med hälsokoppling...).

Prebiotika ger bättre maghälsa

Just nu skriver jag en artikel om maghälsa för Tidningen Apoteket. Vilket har fått mig att helt snöa in på forskning om probiotika och prebiotika, mycket intressant. Jag gillar tanken på att miljarder små snälla bakterier kan få oss att må bättre.

Prebiotika är ju ett ganska nytt och mer okänt begrepp jämfört med probiotika, här kommer en kort förklaring:

Prebiotika- bakteriernas mat
Mycket förenklat är probiotika själva bakteriestammarna av goda bakterier medan prebiotika är bakteriernas mat. Prebiotika betyder ”före liv” och är kostfibrer och sockerarter i vanlig mat (till exempel i linser, bönor, lök och andra fiberrika grönsaker) eller tillsatt i preparatform. Prebiotika omsätts alltså av goda bakterier i våra tarmar så att de kan föröka sig. På så sätt stimuleras tillväxten av goda bakterier vilket har en positiv effekt på mag-tarmhälsan.

När ska prebiotika användas?
- Prebiotika används både för att ge en positiv effekt på tarmfloran men också för att hålla magen i trim. Kostfibereffekten gör att tarmarna behöver jobba, säger Helen Tillgren, apotekare och terapiområdesexpert på maghälsa.

Läs mer i kommande nr av Tidningen Apoteket som finns att hämta gratis på ett old school-apotek nära dig.

Bild: lånad från Norrmejerier, Verum Hälsofil. Här skapade byrån Saatchi & Saatchi idén med de söta, snälla bakterierna. Kommer ni ihåg när de var på bootcamp :)?