D-vitamin

Nötter och fisk - bra för gravida

För att minska risk för havandeskapsförgiftning och för astma hos barnet visar en ny studie att gravida bör undvika lightläsk och istället satsa på fisk, nötter och mager yoghurt. Studien är gjord på 60 000 gravida i Danmark och var nyligen publicerad i tidskriften

PlosOne.

och refereras av

DN

Light-produkter kan ha negativa effekter på fostrets utveckling. Om mamman dricker mycket light-läsk ökar risken för att barnet ska utveckla astma innan det fyller sju år med 30 procent. (

Vad är mycket, undrar jag. Antar att det är över en liter per dag, ungefär. Uppgift saknas om detta, eller så läste jag undersöknignen lite för slarvigt...)

Även yoghurt med låg fetthalt har betydelse för om barnet utvecklar astma eller inte. Om mamman ätit mycket nötter under graviditeten, visar studien däremot att barnet löper mindre risk för att utveckla astma, skriver DN.

Studien visade också att de som sällan eller aldrig åt fisk under graviditetens första tre månader löpte dubbelt så stor risk att drabbas av havandeskapsförgiftning jämfört med dem som åt fisk kontinuerligt, sa professor Thorhallur Halldorsson, säger en av forskarna bakom studien, till DN.

– Vi vet inte om det är fiskoljan eller de höga halterna av D-vitamin som finns i fisk som minskar risken för havandeskapsförgiftning. Det är någonting som vi kommer att följa upp i kommande studier, säger professor Thorallur Halldorsson, en av forskarna bakom studien till DN.

Han understryker dock att de starkt misstänker att D-vitamin verkar effektivt mot inflammationer i kvinnors kroppar.

– För att testa den hypotesen kommer vi att göra blodprover på kvinnor för att mäta halten av D-vitamin, Thorhallur Halldorsson.

Tidigare studier har även visat att D-vitamin har betydelse för när graviditeten inleds. Kvinnor i Norden som blir gravida på hösten löper större risk att drabbas av havandeskapsförgiftning. Något som tros bero på bristen av D-vitamin från solen.

Min kommentar

Jag tror också på forskarnas nya hypotes: att det kan vara D-vitamin i fisk (och nötter) som är viktigt att få i sig tillräckligt av som gravid. Då får även mager yoghurt, i det här sammanhanget, en förklaring. D-vitamin finns också i andra, magra (och D-vitaminberikade) mjölk och matfettsprodukter.

Själv droppar jag några av dotterns D-vitamindropapr (7 st) i min frukostfil varje morgon. Och så äter jag fet fisk ofta, minst två gånger i veckan.

D-vitamin tillverkas även i kroppen av solljus- så passa på att njut av den efterlängtade vårsolen som strålar ute nu.

Myten om plastkulor i margarin

Jag såg den här gamla godingen i mitt Facebookflöde, reklamfilm för Smör från 1977:

Play-knappen funkar inte men klicka här eller ovan.

Det fick mig att tänka på att många nog fortfarande tror på myten om plastkulor i margarin.

Så här svarar Livsmedelsverket om det:

Finns det plastkulor i margarin?
Att det skulle finnas plastkulor i margarinet är en seglivad myt. I Livsmedelsverkets tidning Vår Föda från 1972 kan man läsa att verket det året hade fått många förfrågningar om detta. Hur uppgiften om plastkulor i margarinet kunnat få så stor spridning spekulerade man i redan då och den teori som presenterades var att det bredbara margarinet förväxlades med en tandkrämssort som lanserades ungefär samtidigt och som innehöll plastkulor för rengöringseffektens skull. Men i margariner finns inga plastkulor. Plast får över huvud taget inte förekomma i mat.

Mer D-vitamin i margarin 
Annars är en fördel med att välja margarin före smör att du då får i dig mer D-vitamin. Vid en sökning i Livsmedelsverkets kostdatabas upptäckte jag nu att Bregott mellan (60 procentig fetthalt) som vi använder hemma innehåller 7,5 mikrogram D-vitamin. Vi skulle göra en knapp vinst om vi bytte till  Milda (60 procentig fetthalt) som innehåller 10 mikrogram D-vitamin medan vanligt Smör (80 procentig fetthalt endast innehåller 0,56 mikrogram D-vitamin.

Har ni tänkt på det alla LCHF:are aka Smörlovers?

(Unilever, välkomna att sponsra denna blogg. *Skojar* .)

Hur mycket D-vitamin behöver man?

Ok, på begäran kommer här lite D-vitaminkomplettering:

Den nuvarande rekommendationen per dag är:
10 mikrogram för barn under två år
7,5 mikrogram för barn över två år och vuxna
10 mikrogram för gravida och ammande
10 mikrogram för personer över 60 år

De nordiska näringsrekommendationerna, det vill säga rekommendationer om hur mycket av enskilda näringsämnen som behövs för att kroppen ska utvecklas och fungera på bästa sätt, håller just nu på att uppdateras. I det arbetet gör forskarna en systematisk genomgång av studier som har publicerats efter år 2000, med särskilt fokus på områden där det kommit mycket ny forskning. Ett av dessa är D-vitamin. Arbetet beräknas vara klart i vår (2013).

I utkastet till de nya näringsrekommendationerna kan vi se att rekommendationer för D-vitaminintag för barn över två år och vuxna förmodligen kommer att höjas till 10 mikrogram. Och till 20 mikrogram för äldre + att hänsyn tas till minskat/inget solljus.

Nya (förmodade) rekommendationer: 
10 mikrogram för barn under två år
10 mikrogram för barn över två år och vuxna
10 mikrogram för personer mellan 61-74 år 
20 mikrogram för för personer mellan 61-74 år med minskad/ingen exponering för solljus
20 mikrogram för personer över 75 år

D-droppar
5 st D-droppar innehåller 10 mikrogram D-vitamin.

Maxgräns
25 mikrogram för barn
50 mikrogram för vuxna 

D-vitaminrik mat:
  • Fisk, speciellt fet fisk som lax, sill och makrill.
  • Mini-, lätt- och mellanmjölk, eftersom de alltid berikas med D-vitamin (standardprodukter, med mer fett, innehåller också D-vitamin men inte lika mycket) . Ofta berikas också osötad lättfil och lättyoghurt.
  • Margarin, eftersom de alltid berikas med D-vitamin.
  • Ägg och kött innehåller också en del D-vitamin. 
Se mer utförlig lista här.

Debatt om D-vitamin

Igår hölls en debatt på

SvD Brännpunkt

om D-vitamin. I solfattiga Sverige kan bristen på D-vitamin bland annat öka risken för MS. Jonatan Salzer och Peter Sundström, båda läkare och forskare,  uppmanade därmed Livsmedelsverket att förändra rekommendationen till förhöjt intag av Vitamin D för både barn och vuxna.

Liksom författarna till debattartikeln har jag själv som småbarnsförälder tvekat vid doseringen av D-droppar till mitt barn, ska jag ta några extra? Ska jag ta en sked (eller två) själv? Eftersom min dotter aldrig har gillat välling (som är berikat med D-vitamin) beslöt jag mig för att fortsätta ge henne D-droppar efter tvåårsåldern. Ett bra beslut verkar det som enligt senaste forskningsresultaten. Men jag har hållit mig till fem droppar.

För det får det inte bli för mycket av det goda. D-vitamin (liksom A-, E- och K-vitamin) är fettlösligt vilket innebär att överskott lagras i kroppen, främst i levern. Med C- och B-vitaminer går ett eventuellt överskott ut med urinen. Det kissas helt enkelt ut om det blir för mycket. Stora doser D-vitamin kan däremot bli giftigt och leda till förhöjda kalciumnivåer i blodet, inlagring av kalcium i njurarna och rubbning av kalciuminlagringen i skelettet. Här är barn känsligare än vuxna.

Det är dock svårt att överdosera D-vitamin genom vanlig mat, en bra idé är därför att satsa lite extra på D-vitaminrik mat nu när vi går in i den mörka årstiden.

Här har jag tidigare bloggat om vilken sorts mat du ska välja om du vill få i dig mycket D-vitamin.

Hälsokick från solen


Visste du att Vitamin K och D är de enda vitaminerna som kroppen kan tillverka själv? Med lite hjälp utifrån. K-vitamin bildas när goda bakterier i tarmen bryter ner mat medan D-vitamin kan tillverkas av solen, när solstrålarna träffar huden.

D-vitamin bygger upp vårt skelett och det finns forskning som visar att D-vitaminbrist kan minska risk för tarmcancer, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. D-vitaminbrist har också satts i samband med minskad kronisk smärta, autism och depression men här är det vetenskapliga underlaget ännu svagt.

Tyvärr kan vi bara bilda D-vitamin när solen står högt på himlen, inte just nu med andra ord. Även om vi lagrar en viss del i kroppen börjar förråden ta slut efter en lång höst och vinter. Som tur är finns det gott om D-vitamin i mat också, tex i fet fisk och vitaminiserade mjölkprodukter (inte i röd mjölk och fetare mjölkprodukter alltså). Här skriver jag mer om det.

Och mer om D-vitamin skriver jag i en kommande artikel av Tidningen Apoteket.Håll utkik.

Vitaminer i mjölk

Jag fick en fråga från Marie om vitaminer i mjölk, om varför berikad lättmjölk innehåller mer D-vitamin än vanlig standard (fet) mjölk.

Faktiskt något jag också har funderat över. Jag ställde därför frågan till mjölkexperten och leg dietisten Kerstin Wikmar på Svensk Mjölk. Så här svarar hon:

"De magra mjölksorterna berikas med vitamin D. Standardmjölk innehåller däremot ytterst lite vitamin D och kan därför inte betraktas som en källa till D-vitamin."

Jag passade också på att fråga Kerstin om vitamin A, som finns tillsatt i vanlig mellanmjölk men inte i ekologisk mellanmjölk. Innehåller ekologisk mellanmjölk en naturlig andel A-vitamin (motsvarande berikningen) eller är det helt enkelt lägre innehåll av A-vitamin i ekologisk mjölk?

Här kommer svaret:

"Alla magra mjölksorter återvitamineras till standarmjölkens nivå. Men det stämmer att den ekologiska mjölken inte återvitamineras med vitamin A men berikas med vitamin D. Detta enligt en överenskommelse med KRAV som ju helst ser att livsmedel är fria från tillsatser men vid diskussioner med oss och SLV kom fram till att berikningen med vitamin D var viktigt för folkhälsan."

Utlandsfödda behöver mer D-vitamin

Idag skriver DN om att utlandsfödda behöver extra mycket D-vitamin här i solfattiga Sverige. De kan därför behöva nya kostråd när det gäller D-vitaminrik mat.

Även svenska barn och tonåringar kan behöva mer D-vitamin, vilket skulle kunna motverka trötthet, depression, och autoimmuna sjukdomar. Läs mer här , i mitt tidigare inlägg om det.

Förutom solljus får vi i oss D-vitamin genom att äta mer av:
- Fet fisk, minst 2 gånger i veckan
- D-vitaminberikad lättmjölk eller lättfil, minst 2 dl om dagen
- D-vitaminberikat margarin

D-vitamin- extra viktigt för barn och tonåringar

Igår skrev DN om att tonårsflickor kan må bättre av D-vitamin. En stor del av förkalkningen av skelettet sker nämligen i tidiga tonåren. DN skriver också om att forskare från Irland, Danmark och Finland nu har kommit fram till att flickor bör få i sig mer än dubbelt så stora mängder D-vitamin för att få hälsosamma blodnivåer. Det överensstämmer också med nya rekommendationer i USA och Kanada.

Även radioprogrammet Kropp & själ ("Behåll vitaminerna i maten") i P1 tar upp vikten av tillräckligt med D-vitamin för barn. Här berättar Inger Öhlund, barndietist vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå, om sin avhandling där hon upptäckte att många barn i fyra- till sex årsåldern fick i sig för lite D-vitamin. Vilket kan bero på både för lite solljus (kroppen bildar D-vitamin om vi vistas i solljus) och för lite mat som är naturligt rik på D-vitamin, som till exempel:

- Fet fisk- minst 2 gånger i veckan
- Lättmjölk- lättfil, minst 2 dl om dagen
- Välling (vilket många barn slutar med när de blir lite äldre)

D-vitaminbrist kan leda till rakitis, engelska sjukan. Vilket fortfarande är väldigt ovanligt i Sverige (främst drabbas barn med njursjukdomar, lever- och tarmsjukdomar). Andra hälsoeffekter som är betydligt vanligare och som kan ha samband med för lite D-vitamin är trötthet, depression, autoimmuna sjukdomar och allergi. Här behövs dock fler studier för att säkerställa sambandet.

När det gäller tillskott rekommenderas idag att barn upp till 2 år får D-vitamin i form av D-droppar varje dag. Nu pågår diskussion om tillskott även för äldre barn alternativt en ny kostrekommendation.

I Finland ändrades nyligen rekommendationen om D-vitamintillskott upp till 18 års ålder.

Så här skriver Livsmedelsverket i frågan.