D-droppar

Ofarliga droppar

 
Just det, jag fick en fråga om BHA (antioxidationsmedel) i D-droppar, om det kan vara farligt och till och med cancerframkallande.
 
 
Jag tycker speciellt att det här textstycket är intressant även i den allmänna (och ofta felaktiga) debatten kring E-nummer och tillsatser:
"BHA är en godkänd livsmedelstillsats som är vetenskapligt granskad av EU. En livsmedelstillsats som skulle vara cancerframkallande godkänns överhuvudtaget inte."

Debatt om D-vitamin

Igår hölls en debatt på

SvD Brännpunkt

om D-vitamin. I solfattiga Sverige kan bristen på D-vitamin bland annat öka risken för MS. Jonatan Salzer och Peter Sundström, båda läkare och forskare,  uppmanade därmed Livsmedelsverket att förändra rekommendationen till förhöjt intag av Vitamin D för både barn och vuxna.

Liksom författarna till debattartikeln har jag själv som småbarnsförälder tvekat vid doseringen av D-droppar till mitt barn, ska jag ta några extra? Ska jag ta en sked (eller två) själv? Eftersom min dotter aldrig har gillat välling (som är berikat med D-vitamin) beslöt jag mig för att fortsätta ge henne D-droppar efter tvåårsåldern. Ett bra beslut verkar det som enligt senaste forskningsresultaten. Men jag har hållit mig till fem droppar.

För det får det inte bli för mycket av det goda. D-vitamin (liksom A-, E- och K-vitamin) är fettlösligt vilket innebär att överskott lagras i kroppen, främst i levern. Med C- och B-vitaminer går ett eventuellt överskott ut med urinen. Det kissas helt enkelt ut om det blir för mycket. Stora doser D-vitamin kan däremot bli giftigt och leda till förhöjda kalciumnivåer i blodet, inlagring av kalcium i njurarna och rubbning av kalciuminlagringen i skelettet. Här är barn känsligare än vuxna.

Det är dock svårt att överdosera D-vitamin genom vanlig mat, en bra idé är därför att satsa lite extra på D-vitaminrik mat nu när vi går in i den mörka årstiden.

Här har jag tidigare bloggat om vilken sorts mat du ska välja om du vill få i dig mycket D-vitamin.

Liten näringsskola del 5- Vitaminer


Vitaminer ger ingen energi men är livsviktiga för många funktioner i kroppen. Till exempel behövs olika vitaminer när mat omsätts till energi och för att vårt immunförsvar ska fungera. Vitaminer delas in i två grupper, vattenlösliga och fettlösliga:

Vattenlösliga vitaminer
Här ingår C-vitamin och olika sorters B-vitamin.

C-vitamin finns bland annat i kiwi, citrusfrukter, potatis och vitkål. C-vitamin hjälper kroppen att ta upp det järn som finns i maten. Det är också viktigt för bindvävens uppbyggnad. Bindväven i sin tur stärker blodkärl, hud, skelett och tänder.

B-vitaminer finns det flera olika sorter av. B1 (tiamin), B2 (riboflavin) och B6 (pyridoxin) behöver kroppen för att kunna omsätta kolhydrat, protein och fett till energi. Vitamin B1 behövs också för att muskler och nerver ska fungera. I fullkornsmjöl finns vitamin B1, B2 och B6 naturligt, medan vitare mjöler oftast är berikade. Det gör att även bröd och pasta innehåller dessa B-vitaminer. Du hittar också de tre vitaminerna i skinka och lever.

Folsyra Folsyra (folat) är också ett B-vitamin som finns i tex fullkornsbröd, müsli, lever, och grönsaker. Kroppen behöver folsyra för celldelning (därför är det extra viktigt att få i sig tillräckligt med folsyra i början av en graviditet). Folsyra behövs också för att kunna producera protein och bilda röda blodkroppar.

Fettlösliga vitaminer
Här ingår vitamin A,D, E och K-vitaminer.

A-vitamin finns det gott om i mjölkprodukter, lever, fet fisk och äggula. Dessutom kan kroppen omvandla betakaroten från tex morötter och mörkgröna bladgrönsaker, till A-vitamin. A-vitamin är viktigt för synen, huden, slemhinnorna och tillväxten.

D-vitamin finns främst i feta fiskar, äggula, mjölkprodukter och margarin. Kroppen kan bilda D-vitamin i huden av solljus. D-vitamin hjälper kroppen att ta upp kalcium och fosfor, vilket i sin tur är viktigt för skelett och tänder.

E-vitamin finns i vegetabiliska oljor och margarin, men även i spannmålsprodukter (framför allt vetegroddar) samt i nötter, mandel, bönor, ägg och persika. E-vitamin är en stark antioxidant som skyddar kroppens celler mot fria radikaler.

K-vitamin behövs för att för blodet ska kunna koagulera (stelna). Dessutom är det viktigt för energiomsättningen och för att lever och muskler ska fungera. Den K-vitaminmängd du behöver produceras till stor del av tarmbakterier, resten får du via maten, tex från spenat, broccoli och lever.

Bild: Lantmännen

D-vitamin- extra viktigt för barn och tonåringar

Igår skrev DN om att tonårsflickor kan må bättre av D-vitamin. En stor del av förkalkningen av skelettet sker nämligen i tidiga tonåren. DN skriver också om att forskare från Irland, Danmark och Finland nu har kommit fram till att flickor bör få i sig mer än dubbelt så stora mängder D-vitamin för att få hälsosamma blodnivåer. Det överensstämmer också med nya rekommendationer i USA och Kanada.

Även radioprogrammet Kropp & själ ("Behåll vitaminerna i maten") i P1 tar upp vikten av tillräckligt med D-vitamin för barn. Här berättar Inger Öhlund, barndietist vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå, om sin avhandling där hon upptäckte att många barn i fyra- till sex årsåldern fick i sig för lite D-vitamin. Vilket kan bero på både för lite solljus (kroppen bildar D-vitamin om vi vistas i solljus) och för lite mat som är naturligt rik på D-vitamin, som till exempel:

- Fet fisk- minst 2 gånger i veckan
- Lättmjölk- lättfil, minst 2 dl om dagen
- Välling (vilket många barn slutar med när de blir lite äldre)

D-vitaminbrist kan leda till rakitis, engelska sjukan. Vilket fortfarande är väldigt ovanligt i Sverige (främst drabbas barn med njursjukdomar, lever- och tarmsjukdomar). Andra hälsoeffekter som är betydligt vanligare och som kan ha samband med för lite D-vitamin är trötthet, depression, autoimmuna sjukdomar och allergi. Här behövs dock fler studier för att säkerställa sambandet.

När det gäller tillskott rekommenderas idag att barn upp till 2 år får D-vitamin i form av D-droppar varje dag. Nu pågår diskussion om tillskott även för äldre barn alternativt en ny kostrekommendation.

I Finland ändrades nyligen rekommendationen om D-vitamintillskott upp till 18 års ålder.

Så här skriver Livsmedelsverket i frågan.