Livsfarligt stillasittande

Igår, när jag scannade av hälsonyheter till

Netdoktors nyhetsbrev

 upptäckte jag

Läkartidningens artikel

om livsfarligt stillasittande.

Ny forskning visar att stillasittande, definierat som muskulär inaktivitet, oberoende av övrig fysisk aktivitet ökar risken för flertalet av våra stora folksjukdomarna och förtida död. Detta talar för att vi bör uppmärksamma fysisk aktivitet och stillasittande som två skilda beteenden. Hittills har stillasittande använts som en synonym till fysisk inaktivitet (det vill säga otillräckliga nivåer av fysisk aktivitet). I framtida rekommendationer om fysisk aktivitet och hälsa bör även undvikande av stillasittande framhållas.

En viktig uppgift för hälso- och sjukvården blir att sprida och implementera den nya kunskapen i klinisk vardag, skriver Läkartidningen.

Min kommentar

Man skulle ju kunna tolka den här nyheten som att två pass spinning/gympa/styrketräning i veckan inte räcker aktivitetsmässigt om vi samtidigt sitter still framför datorn hela dagarna. Men all träning är bra träning, jag tror den här studien syftar på den typen av stillasittande som blir resultatet då man av bekvämlighetsskäl inte rör sig alls. Jag tänker på USA, där de flesta kör bil dit de ska och tar rulltrapporna/hissen sista biten. Att skippa vardagsmotionen helt = inte bra.

Själv vardagsmotionerar jag mycket (har ju fortfarande inte körkort. Än.) går eller cyklar till och från dagis + till och från bussen in till stan. Går ut och går med hunden minst två promenader om dagen och så räknas ju städning och sånt man fixar med hemma också.

Hur vardagsmotionerar du? Var kan du få in mer rörelse i vardagen? Kan du börja gå/cykla till jobbet. Hoppa av bussen en hållplats tidigare, ta trapporna istället för rulltrapporna/hissen? Viktiga frågor. Livsviktiga.

Livsfarligt stillasittande

Bild: SvD

I helgen skrev SvD om att nya rön visar att det är lika viktigt för hälsan att sitta mindre, som att träna mer. Forskare från Australien har för första gången lyckats mäta hur stillasittandet påverkar hälsan. Resultatet visar att de som satt mest löpte 40 procent större risk att dö i förtid.

Forskarna har följt 22 2497 människor som är äldre än 45 år, ett urval som motsvarar drygt 11 procent av hela befolkningen i New South Wales.

Slutsatsen som presenteras i Archive of internal medicine är att för mycket stillasittande är en alldeles egen riskfaktor som är oberoende av exempelvis hård träning och BMI. Sju procent av de 5405 dödsfall som rapporterades under den 3-åriga uppföljningen berodde på för mycket stillasittande.
Att byta ut passiv tid mot måttlig vardagsrörlighet ger en lika stor vinst som att gå från måttlig rörlighet till hård träning.

–Det är fortfarande viktigt att träna aktivt men de som mår allra bäst är de som både drar ned på sittandet och motionerar regelbundet, säger Elin Ekblom Bak, doktorand på GIH och expert på folkhälsofrågor till SvD.

(Det är för övrigt Elin Ekblom Bak som dammsuger på bilden.  Hon berättar för SvD att sedan hon spelade landslagsfotboll satt hon stilla lika mycket mellan träningarna som en person som inte motionerar alls. Som forskare på GIH har hon upptäckt att vardagsrörlighet som att städa och jobba i trädgården får oss att må bättre.)

Elin Ekblom Bak fortsätter med det här citatet, som jag som småbarnsförälder (och hundägare) tycker känns lite extra bra:

–Många småbarnsföräldrar handlar och diskar och städar och pustar över att de aldrig hinner träna. Jag tycker att man ska tänka positivt. Allt det där springet ger tillsammans en ganska stor effekt på hälsan.

Träning för själen

Just nu fokuserar SvD på psykologiska effekter av träning, i en artikelserie som startar

här

.

Hjärnan, kroppen och den mentala hälsan påverkas positivt av fysisk aktivitet bland annat genom att:

• Nybildningen av hjärnceller i hippocampus ökar, vilket ger bättre förutsättningar för minne och inlärning. Ämnet BNDNF (Brain-derived neurotrophic factor) ökar. Det är ett protein som ger hjärncellerna näring och stimulerar bildandet av nya kopplingar, så kallade synapser.Halten av BDNF är låg hos personer med depression, fetma, hjärtkärlsjukdom, diabetes 2 och demens.

• Man blir mer motståndskraftig mot stress, vilket kan vara kopplat till minskad aktivitet i hypotalamus-hypofys-binjurebarkaxeln, vars funktion ofta är ökad vid depression. Fysisk aktivitet ökar halterna av noradrenalin, serotonin och dopamin (i alla fall hos försöksdjur, men det är rimligt att effekten hos människor är densamma). Noradrenalin hjälper oss att mobilisera energi i pressande situationer. Det påverkar även humör, uppmärksamhet, motivation, vakenhet.

• Bättre hjärt- och lungfunktion tycks ha en länk till den psykiska hälsan, enligt nya amerikanska studier. Depression och hjärtproblem är nära sammanlänkade.

• Träning ger ökad tilltro att klara av saker vilket ökar självförtroende och förmåga till självkontroll.

• Beteendet förändras på ett sätt som bryter passivitet, tillbakadragenhet och isolering.

• Träning minskar risken för att återinsjukna i depression.

Eller,

"demoner

na tycker inte om frisk luft"

,

som filmregissör Ingmar Bergman lär ha sagt innan han gav sig ut på långpromenad vid havet på Fårö.

Bild: SvD