Träning löser inte hela hälsofrågan

Idag skriver DN om att träningshetsen i arbetslivet kan gå för långt. Att dela ut gymkort till personalen innebär inte vaccination mot utbrändhet.

– En stressig arbetssituation är svår att springa bort, det är ytterst olyckligt om motion börjar ses som lösningen, säger Henrietta Huzell, lektor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet.

Hon menar att vi ofta glömmer bort den psykosociala biten i hälsopusslet. Kanske för att det är ett så mycket svårare problem att lösa, tänker jag. Här räcker det ju inte heller att skicka arbetstagarna på yogakurs utan det som krävs är en förändring av arbetssituationen (och även i privatlivet för många). Något som med all säkerhet kan kännas övermäktigt för många chefer. Då blir det årskort på Friskis & Svettis istället.

Bild på Henrietta: DN

Mer än bara mat

Igår träffade jag min kompis, som också är dietist och vi kom in på en diskussion om att hälsa och viktminskning handlar om så mycket mer än bra mat.

När jag tog emot dietistkunder/patienter bestod 80-90 % av personer som ville gå ner i vikt. När vi började samtala om hur just den här personens matvanor såg ut hände det nästan alltid att vi kommer in på helt andra områden än mat. Ofta visar det sig att grundproblemet var stress på jobbet som gjorde att min dietistkund jobbade över och tog en hamburgare och en chokladbit på vägen hem. Eller så visar det sig att han eller hon har svårt att sova och därför går upp och äter en macka på natten. Mat, motion, sömn och stress är alla viktiga delar som skapar en större helhet och som avgör hur vi mår.

Att arbeta som dietist, med hälsa och friskvård är därför ett slags detektivarbete, där man tillsammans lägger ett stort och ibland ganska komplicerat hälsopussel. Jag kan skriva hur mycket som helst om det här men nöjer mig för tillfället. To be continued...

Träning, ämnesomsättning och diabetes

Bild: Aktiv Kvinna

Igår fick jag ett intressant nyhetstips från Lunds universitet om träning vid diabetes. Ett nytt forskningsprojekt har dragit igång för att undersöka hur kvinnor med ärftlig risk för typ 2 diabetes svarar på olika sorters träning.

Typ 2 diabetes har starka ärftliga inslag, finns sjukdomen i familjen är risken tre gånger högre att insjukna än om den inte gör det och idag finns det ungefär en halv miljon diabetiker i Sverige.

- Vi vet att en bra livsstil, inklusive fysisk aktivitet, är en av de viktigaste faktorerna för att förhindra ett insjuknande när man har en ärftlig belastning. Men vi vet inte vilken typ av träning som är mest effektiv för den här gruppen. Det är det vi ska försöka ta reda på, säger Ola Hansson, en av ledarna för forskningsprojektet.

90 friska kvinnor i åldrarna 25 till 40 år ska rekryteras, hälften av dem med diabetes i familjen, hälften utan. De ska delas in i tre grupper. En kontrollgrupp, en som under tolv veckor (3 gånger/vecka) ska träna intensivt i 20 minuter och en grupp som tränar lågintensivt i ungefär en timme.

Före och efter träningspassen tar forskarna prover. Bland dem muskelbiopsier och mäter också den metabola flexibiliteten, det vill säga flexibel ämnesomsättning. En person med stor flexibilitet bränner fett vid fasta och även kolhydrater efter en måltid. Personer med låg flexibilitet har sämre förmåga att skifta ämnesomsättning.
Målet med projektet är att ta reda på om en familjehistoria för typ 2 diabetes innebär minskad metabol flexibilitet, om olika typ av träning har olika effekter på ämnesomsättingen och om molekylära skillnader kan förklara skillnaderna.

- Forskningen kommer på sikt att ge oss mer kunskap om hur alla de kvinnor som har risk att insjukna i typ 2 diabetes ska träna för att minska risken, hur intensiv träningen ska vara, hur ofta de ska träna och hur länge, säger Ola Hansson.

Min kommentar
Jag kommer att följa det här forskningsprojektet framförallt för att få reda på hur olika träningsformer kan ge olika effekt på ämnesomsättningen. Självklart ger det ju skillnad just i stunden som motionspasset utförs (där tex lågintensiv träning förbrukar mer fett – jämfört med styrketräning som i stunden förbrukar mer kolhydrater) men i ett längre förlopp har man ju i tidigare studier sett att tex styrketräning höjer ämnesomsättningen (och fettförbränningen) i 24 timmar. Ska bli intressant att se om något nytt kommer fram i det sammanhanget.

Livsfarligt stillasittande

Bild: SvD

I helgen skrev SvD om att nya rön visar att det är lika viktigt för hälsan att sitta mindre, som att träna mer. Forskare från Australien har för första gången lyckats mäta hur stillasittandet påverkar hälsan. Resultatet visar att de som satt mest löpte 40 procent större risk att dö i förtid.

Forskarna har följt 22 2497 människor som är äldre än 45 år, ett urval som motsvarar drygt 11 procent av hela befolkningen i New South Wales.

Slutsatsen som presenteras i Archive of internal medicine är att för mycket stillasittande är en alldeles egen riskfaktor som är oberoende av exempelvis hård träning och BMI. Sju procent av de 5405 dödsfall som rapporterades under den 3-åriga uppföljningen berodde på för mycket stillasittande.
Att byta ut passiv tid mot måttlig vardagsrörlighet ger en lika stor vinst som att gå från måttlig rörlighet till hård träning.

–Det är fortfarande viktigt att träna aktivt men de som mår allra bäst är de som både drar ned på sittandet och motionerar regelbundet, säger Elin Ekblom Bak, doktorand på GIH och expert på folkhälsofrågor till SvD.

(Det är för övrigt Elin Ekblom Bak som dammsuger på bilden.  Hon berättar för SvD att sedan hon spelade landslagsfotboll satt hon stilla lika mycket mellan träningarna som en person som inte motionerar alls. Som forskare på GIH har hon upptäckt att vardagsrörlighet som att städa och jobba i trädgården får oss att må bättre.)

Elin Ekblom Bak fortsätter med det här citatet, som jag som småbarnsförälder (och hundägare) tycker känns lite extra bra:

–Många småbarnsföräldrar handlar och diskar och städar och pustar över att de aldrig hinner träna. Jag tycker att man ska tänka positivt. Allt det där springet ger tillsammans en ganska stor effekt på hälsan.

Rörelsepyramiden

Nu finns ett smart verktyg för motion och vardagsrörelse. Rörelsepyramiden är framtagen av forskare på Karolinska Institutet, bland andra professor Maj-Lis Hellenius. Den beskriver hur mycket du behöver röra på dig varje vecka.

Basen = Varje dag: 30-60 minuters vardagsmotion. Till exempel promenader eller cykling fram och tillbaka till jobbet.

Mitten = 2-3 pass kondition och styrka varje vecka. Här ska du träna så att du kommer upp i puls under minst 20 minuter och helst lägga på lite styrketräning, åtminstone en dag i veckan.

Toppen= Överkurs. All träning är bra träning. Men rent hälsomässigt räcker det egentligen med bas- och mittenträningen i pyramiden.

Kom igång med träningen

Nu när jobb, skolor och vardag drar igång igen börjar vi också hitta tillbaka till träningsrutinerna. Eller skapa nya.

Just att komma igång, få första träningspasset överstökat kan kännas lite motigt. Här kommer därför mina fem bästa träningstips för hur du får bollen i rullning. För när du väl har kommit in i det och har avverkat några träningspass blir det roligare och du vill förmodligen bara fortsätta.
Kroppens sätt att rent kemiskt göra dig hooked på träning är att ge dig endorfinkickar, du blir naturligt hög på lyckohormoner som utsöndras när du tränar regelbundet och tillräckligt intensivt. Testa...

Och så här kommer du igång med träningen:

1. Mål
Mål= motivation. Varför är träning viktigt för dig? Behöver du gå ner i vikt eller hålla vikten? har du ont i ruggen? Vill du orka mer och sova bättre? Fundera över vad just du vill uppnå med din träning. Ju mer konkret du sätter ditt mål desto bättre. Dela gärna upp i delmål och läs mer här, i tidigare inlägget.

2. Välj något du gillar
Den bästa träningen är den som blir av. Och det blir den om du tycker det är kul. Så vad är rolig träning för dig? Det kanske inte alls handlar om att lyfta vikter på ett gym med ickevald (dålig) musik i bakgrunden. Du kanske hellre tar en löprunda i skogen och lyssnar på favoritmusiken under tiden. Eller kanske kajakpaddling eller ridning kan locka? För att veta vad just din grej kan du behöva pröva dig fram.

3. Gör upp ett veckoschema
För att träningen ska bli av behöver den pusslas in bland alla jobbmöten och dagishämtningar. Boka in träningen på samma sätt som viktiga möten i kalendern. En extremt viktig win-win hälsoinvestering behöver ju prioriteras.

Fundera också över vad som passar dig och din kropp bäst, är du en kvällsmänniska som har svårt att komma upp ur sängen på morgonen ska du nog skippa den där joggingturen klockan sex och ta den senare på kvällen istället.

4. Skaffa en träningskompis
Delad träningsglädje kan bli dubbel. Dessutom kan det kännas krångligare att boka av och det kan bara vara bra om det bara handlar om lite tillfällig träningsovilja.

5. Just do it
Ja, det är egentligen inte så mycket att snacka om det här. Bara gör det. Hur svårt kan det vara? Snöra på dig träningsskorna och ge dig av!