Nyttiga nypon

Nu (och även långt in på vintern) är det skördetid för nypon. 

Nypon är riktiga små hälsobomber och innehåller till exempel mest C-vitamin av alla frukter och bär. Sägs vara bra mot ledvärk och inflammationer främst genom ämnet GOPO, galactolipid, ett kemisk förening av fettsyror och sockerarter..

​Nypon är även bra mot urinvägsinfektioner (troligtvis är det det höga C-vitamininnehållet/askorbinsyra som ger sur miljö vilket motverkar bakterietillväxt), och innehåller fytokemikalier som kan stärka immunförsvaret.

Jag tycker att våra svenska nypon är ett utmärkt och lika nyttigt alternativ till dyra och importerade (ej klimatsmarta) goji- och acaibär. Det enda som är lite svårt med nypon är smaken och konsistensen (kan just nu bara komma på nyponsoppa- hur äter man annars nypon?) här kan därför nyponmjöl vara ett bra alternativ. Finns i hälsokostbutker och kan blandas i frukostmüsli eller gröt men efter att ha googlat detta upptäckte jag 1. att de flesta preparat inte använder svenska nypon utan bär från Chile/Anderna. 2. att jag blev lite osäker på om det här pulvret som verkar vara utblandat med gurkmeja verkligen är nyponpulver. Måste nog på nytt kolla upp hur det här med lagar och reglering för kosttillskott/hälsokostpreparat... Återkommer.

Här hittade jag förresten ett recept på

nyponsoppa med färska nypon

 och ett på

syltade nypon

.

Livsfarligt stillasittande

Bild: SvD

I helgen skrev SvD om att nya rön visar att det är lika viktigt för hälsan att sitta mindre, som att träna mer. Forskare från Australien har för första gången lyckats mäta hur stillasittandet påverkar hälsan. Resultatet visar att de som satt mest löpte 40 procent större risk att dö i förtid.

Forskarna har följt 22 2497 människor som är äldre än 45 år, ett urval som motsvarar drygt 11 procent av hela befolkningen i New South Wales.

Slutsatsen som presenteras i Archive of internal medicine är att för mycket stillasittande är en alldeles egen riskfaktor som är oberoende av exempelvis hård träning och BMI. Sju procent av de 5405 dödsfall som rapporterades under den 3-åriga uppföljningen berodde på för mycket stillasittande.
Att byta ut passiv tid mot måttlig vardagsrörlighet ger en lika stor vinst som att gå från måttlig rörlighet till hård träning.

–Det är fortfarande viktigt att träna aktivt men de som mår allra bäst är de som både drar ned på sittandet och motionerar regelbundet, säger Elin Ekblom Bak, doktorand på GIH och expert på folkhälsofrågor till SvD.

(Det är för övrigt Elin Ekblom Bak som dammsuger på bilden.  Hon berättar för SvD att sedan hon spelade landslagsfotboll satt hon stilla lika mycket mellan träningarna som en person som inte motionerar alls. Som forskare på GIH har hon upptäckt att vardagsrörlighet som att städa och jobba i trädgården får oss att må bättre.)

Elin Ekblom Bak fortsätter med det här citatet, som jag som småbarnsförälder (och hundägare) tycker känns lite extra bra:

–Många småbarnsföräldrar handlar och diskar och städar och pustar över att de aldrig hinner träna. Jag tycker att man ska tänka positivt. Allt det där springet ger tillsammans en ganska stor effekt på hälsan.

Mer om fibrers hälsoeffekter

På begäran går jag här in lite djupare på hur kostfiber kan skydda mot cancer, övervikt, diabetes och hjärt-kärlsjukdom

Olösliga fibrer (i till exempel fullkornsbröd/bröd med hela korn, vetekli etc) får igång de viktiga mag- tarmrörelserna som underlättar matsmältningen. En snabb passage minskar risk för att eventuella cancerframkallande ämnen kommer i kontakt med slemhinnan i tarmkanalen, olösliga fibrer kan därmed förebygga tjocktarmscancer. När olösliga fibrer (hit räknas även prebiotika) fermenteras- omsätts av tarmbakterier, bildas även fermenteringsprodukter, SCFA, korta, organiska fettyror, till exempel smörsyra och propionsyra. När propionsyra omsätts i levern hämmas syntes av LDL-kolesterol. Olösliga fibrer/prebiotika kan därmed motverka hjärt-kärlsjukdom. Butyrat- nedbrytningsprodukt av smörsyra, stannar i tjocktarmsväggen där den ger energi till tjocktarmsbakterier samtidigt som butyrat i sig verkar antiinflammatoriskt och cancerhämmande.

Lösliga fibrer ( i till exempel frukt och grönsaker) kan binda gallsalter så att de följer med fibrerna ut med avföringen. Det innebär att levern behöver tillverka nya gallsalter, då behöver levern bryta ner kolesterol (som innehåller byggstenar till gallsalterna). Därmed sänks kroppens nivå av LDL-kolesterol vilket i sin tur minskar risk för åderförkalkning och påföljande hjärt-kärlproblem. Lösliga fibrer kan på så sätt förebygga hjärt-kärlsjukdom.

Både lösliga och olösliga fibrers förmåga att ge snabbare magsäckstömning och tarmtransport ger även en minskad absorption av energigivare (fett, kolhydrat, protein) och kolesterol, vilket ger en lägre risk för övervikt och diabetes. Det beror även på att fibertäta livsmedel har lägre energitäthet och ger högre mättnadskänsla. Dock krävs minst 25 gram kostfiber dagligen för effekt på övervikt och diabetes. Fler studier behövs för att säkerställa kostfibers positiva effekter.

Ni som vill gå ännu djupare, läs kapitlet om kolhydrater och kostfiber i "Näringlära för högskolan" (se tidigare blogginlägg) som även är källa till det här blogginlägget.