Lax med honungs- och vinägerglasyr


Idag tänkte jag laga till det här goda receptet från Tasteline: honungs-och vinägerglaserad lax med örtspaghetti. Men sparris är ju inte alls i säsong nu så den färska variant som vi köpte för några dagar sedan hade blivit för gammal. Fick ersättas av frysta broccolibuketter (som blev rätt ok ändå med kort koktid, miniklick äkta smör och örtsalt) och så valde jag cous cous istället för spaghetti för det har blivit för mycket pasta nu ett tag (bulgur skulle också funka). Och då fick örterna samsas med laxen istället. Men originalreceptet rekommenderas i alla fall varmt! :)

Hälsoeffekter: protein och omega 3 från laxen, fibrer, folsyra  och antioxidanter från sparrisen (eller broccolin) och en massa antioxidanter i de färska kryddorna. Lågt GI genom vinägern som sänker pH-värdet i magsäcken ( = långsammare blodsockerstegring) och så kan honung möjligtvis ge antiinflammatoriska effekter (+ antioxidanter. Igen.)

Kokosvatten

Nu har Fredrik Paulun hakat på Hollywoodtrenden med kokosvatten.

Kokosvatten och kokosfett är ju senaste hälsotrenden over there. Sägs kunna motverka alltifrån infektioner och cancer till övervikt. Som vanligt när en ny mirakelprodukt lanseras gäller det att inte tappa det sunda förnuftet. Det ligger ju såklart starka marknadsföringskrafter bakom och svaga (till och med obefintliga) hälsoeffekter.

Själv slängde jag Pauluns kokosvatten efter två klunkar. Av någon märklig anledning har han tillsatt salt som helt tog över vad som kunde ha varit en god blandning av kokos och ananas. Blä.

3 minuters metoden

Jag tyckte som sagt att gårdagens Vetenskapen värld , om hur motion och fysisk aktivitet påverkar vår hälsa, var väldigt intressant. Brittiska forskare diskuterade både teorin om hur vardagsaktivitet, att röra sig lite hela tiden under dagen och aldrig sitta mer än en timme ("The chair is a killer") ger en förhöjd förbrukning på cirka 500 kalorier om dagen, utan att behöva svettas på gymmet. Som hundägare och småbarnsmamma får jag nog själv mycket "gratis" rörelse enligt den här teorin. Här har jag bloggat om just detta tidigare.

Dessutom tog programmet upp ny spännande brittisk forskning om hur kort, högintensiv träning - för den testande reportern: 3 minuters intensiv cykling på träningscykel 3 gånger i veckan - gav förvånansvärt bra resultat vad gäller minskad insulinkänslighet. Beroende på gensammansättning kan även vår syreupptagningsförmåga, vår kondition, förbättras avsevärt av högintensiv, kortvarig träning (dock inte i BBC-reportens fall, en påminnelse om att vi alla är olika.) På sikt kan det här alltså vara framtidens träningsform, ett smidigt sätt att förebygga typ 2 diabetes och förbättra kondition, hjärt-kärlstatus och allmänt välmående. Gärna i kombination med ovannämnda vardagsmotion.

Nytt jobb

Om en vecka börjar jag jobba som kommunikatör på Värmdö kommun. Med 10 minuters promenad till jobbet :)

Därför kommer jag ändra om lite här i bloggen, tex ta bort CV-sidan eftersom jag inte längre frilansar och behöver uppdrag. Så från och med nu blir det här mer en privat/vanlig blogg där jag förmodligen kommer att fortsätta skriva om mat och hälsa på min lediga tid. Till exempel måste jag nog snart få till ett inlägg om Vetenskapens värld som jag såg igår och som handlade om att löpning kanske inte är så bra som vi har trott, åtminstone inte för alla (vad var det jag sa ;) hmm, bra ursäkt blev det nu i alla fall...). Att träning överhuvudtaget är väldigt individspecifikt. Fortsättning följer...

Kartläggning av mikrofloran


New York Times skrev nyligen om ett nytt stort forskningsprojekt, Human Microbiome Project där många forskare har kartlagt människans bakterieflora för att hitta kopplingar till hälsa och sjukdom. Det femåriga projektet Human Microbiome Project kan jämföras med den kartläggning som har gjorts av människans gener, HUGO (Human Genome Project).

Human Microbiome Project har engagerat 200 forskare vid 80 institutioner som metodiskt har delat in genetiskt material av bakterier tagna från nästan 250 friska personer i sekvenser.

Forskarna upptäckte fler bakteriestammar än vad de hade förväntat sig- över tusen bakteriestammar för varje person. Varje persons samling av mikrober var dessutom individspecifik.

Kartläggningen kunde påvisa hur känslig vår mikroflora är för interaktioner, till exempel vilken inverkan antibiotika har på tarmfloran och hur lång återhämtningsperiod som krävs efter en antibiotikakur. Även samverkan och reaktioner på andra läkemedel kunde påvisas.

Resultatet visade också att beroende på sammansättning av mikroflora är vissa är mer känsliga för infektionssjukdomar, kroniska sjukdomar och fetma medan andra är motståndskraftiga. På så sätt är vi nu ett steg närmare att kunna fastställa kriterier för hur en sund bakterieflora i till exempel tarmen bör vara sammansätt.

Nästa steg blir att utföra fler studier för att bättre kunna förstå kopplingen mellan vår kartlagda mikroflora och olika sjukdomar, för att på sikt förbättra vår hälsa genom att medvetet förändra mikrofloran och dess bakteriesammansättning.

Resultaten från Human Microbiome Project publicerads nyligen i tre PLoS tidskrifter och i Nature.

Träningspepp

Nu är jag äntligen igång med träningen igen efter en period av resa, förkylning etc. Det som gäller nu är simning + styrketräning varvat med pilates, helst tre gånger i veckan men två är också okej.

Just idag när solen lyser och luften är sådär härligt klar och höstkrispig passar det ju egentligen bättre att röra på sig utomhus. Så därför blir nog dagens träning långpromenad med hunden i skogen istället.

Raw food

Nu har jag blivit ombedd av två personer (lillasyster och en kompis) att blogga om raw food. Något jag även kommer att göra för ett månadsmagasin inom kort men här kommer lite förhandsinfo:

Så här förklaras raw food på Wikipedia:

"Raw foodism (or rawism) is the practice of consuming uncooked, unprocessed, and often organic foods as a large percentage of the diet.

Depending on the type of lifestyle and results desired, raw food diets may include a selection of raw fruits, vegetables, nuts, seeds (including sprouted whole grains such as gaba rice), eggs, fish (such as sashimi), meat (such as carpaccio), and non-pasteurized/non-homogenized dairy products (such as raw milk, raw milk cheese, and raw milk yogurt)."

Och den förklaringen tycker jag stämmer bra. Raw food är alltså mat av rena råvaror, ekologiska och KRAV-märkta livsmedel som är naturligt odlade/framställda utan användning av kemiska bekämpningsmedel eller tillsatser. Ofta frukt, grönsaker, nötter, fön och bär men även kött och mjölk kan vara raw food. Den gemensamma nämnaren är att det här är mat som också äts i rå form, utan att kokas, stekas eller på annat sätt tillagas först.

Om det är nyttigt? Nja, inte enbart.

Frukt, grönsaker, nötter och frön är bra mat som innehåller mycket vitaminer, mineraler, antioxidanter och fibrer (lösliga och olösliga + prebiotika)- mat som de flesta av oss behöver äta mer av. Som kan skydda mot sjukdomar och motverka övervikt.

Men råa grönsaker kan vara svårt för magen att smälta, råa morötter innehåller till exempel resistent stärkelse som bara passerar mag/tarmkanalen om de inte tillagas. Vi behöver koka/steka/woka fiberrika grönsaker som broccoli, blomkål, morötter för att kroppen ska kunna utnyttja vitaminerna. Speciellt de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K, här avslöjar dess benämning att lite fett gör dem tillgängliga (även kokning/sjudning ger liknande effekt).

Och varning för opastöriserad mjölk och rått kött! Kan vara direkt hälsovådligt och innehålla farliga bakterier.

Dessutom gäller det som vanligt att se till helheten och balans och inte helt tappa bort det sunda förnuftet och BARA äta raw food. Att gå helt upp i raw food så att det blir en alltför ensidig diet.

Jag tror därför på raw food-INSPIRATION, att testa ett raw food-recept, få in lite mer fibrer i form av frukt och grönsaker och gärna lite mer nötter och fröer också. Men att behålla andra goda matvanor, som tillagat kött (bra sushi och liknande är ju såklart helt okej) och pastöriserad mjölk. Det behöver inte vara allt eller inget.

När det gäller raw food-recept tycker jag att

Renée Voltaire

är väldigt bra. Bilden i inlägget är lånad från

den här raw food-bloggen

, som också innehåller recept.

Älska din mage

" Din mage är värmepannan som jobbar dygnet runt för att kroppen ska fungera i topptrim", ungefär så säger den brittiska kändisnutritionisten Chris Fenn på webbplatsen "

Love your tummy

" där gastroenterologer har gått samman världen över  (genom

World Gastroentorology Organisation

) och ger sina bästa tips om maghälsa. Här kan du till exempel ladda ner din egen magdagbok och

testa din magtyp

. Bra sajt som förmodligen snart kommer i svensk version.

Mjölkkriget

DN

skrev nyligen om den omdebatterade mjölken. Vid sidan av sommarens larm om kärvare tider för mjölkbönder pågår en debatt i massmedier, vid matbord och i lunchrum om mjölken som livsmedel. På senare tid har det rapporterats om studier som visar att överdriven mjölkkonsumtion kan orsaka prostatacancer, men också att syrad mjölk kan skydda mot bröstcancer.

Under 80- och 90-talen ansågs det mättade fettet nästan livsfarligt och vi skulle i stort sett bara dricka lättmjölk. I dag passar mjölken återigen ganska bra in i till exempel LCHF-kost, säger Håkan Jönsson, etnolog vid Lunds universitet som har doktorerat på mjölkens kulturella betydelse..

Håkan Jönsson talar till exempel om matextremisten, som förhåller sig till mjölk utifrån en speciell diet, som LCHF (mjölk tillåtet) och vegankost (inte tillåtet), alternativt propagerar för opastöriserad mjölk. Traditionalisten å andra sidan, försvarar mjölkens status som hälsoelixir på ett näst intill gammaldags och överdrivet sätt, här ingår till exempel "lattemamman".

Det finns en stark laddning kring mjölk, det är få livsmedel som debatteras så mycket. De allra flesta konsumerar mjölkprodukter varje dag och så fort någon ifrågasätter mjölken blir det väldigt känsligt, säger Maja Nordström, ansvarig för konsumtionsfrågor på Svensk Mjölk, till DN.

Min kommentar

Visst är mjölk laddat. DN missade här att ta med hela laktosintoleransproblematiken (oj, långt ord) där mjölk utpekas som boven i dramat (jag tänker till exempel på den danska boken "

Kärnfrisk familj

" där mjölk ansågs orsaka autism, eller om det var ADHD. Märkligt och ovetenskapligt resonemang i vilket fall.)

Själv ställer jag mig kritisk till de flesta studier som visar (eller vinklas grovt av media) att ett enskilt livsmedel skulle vara farligt. Allt kan vara farligt att äta, obalanserat och i för stor mängd. 

Liksom livstilsprofessorn Mai-Lis Hellénius som också uttalar sig om mjölk i artikeln, tycker jag som dietist att mjölk är en bra källa för protein, fettlösliga vitaminer och kalcium - svårt att hitta alternativ och ersättningslivsmedel med lika mycket kalcium.  Livsmedelsverkets rekommendation ligger på en halv liter (5 dl) lättmjölk eller motsvarande lättprodukter per dag, som en del av en balanserad kost. Det där sista är viktigt tycker jag, att mjölken ska passa in i ett sammanhang och komplettera det du äter i övrigt. Helhetssynen får inte glömmas bort. 

Bild: Arla

La dolce vita


Sitter nu i taxin på väg hem efter en fantastisk resa till Toscana. Det bästa var att få träffa vännerna och på god andra plats kommer den UNDERBARA maten.

Linda, vår vän på plats, bor i Prato och kunde visa vägen till de bästa restaurangpärlorna. Ofta i små undangömda gränder. Jag låter bilderna säga mer än 1000 ord (trots att det då är mobilbilder men tycker iPhone-kameran har gjort ett bra jobb. Tacksamma objekt, speciellt maten då.)

Kycklingsoppa med godaste örtsaltet

Igår åt vi kycklingsoppa med potatis, selleri, purjolök och pricken över i:et var örtsaltet från Österlenkryddor med havssalt, libbsticka, salvia, cironmeliss och timjan (som du hittar här).

Kycklingssoppa sägs ju vara en hälsokur vid förkylning och influensa. I alla fall i USA och i England är det många som kommer på besök till en sjukling med en burk hemlagad "chickensoup". Här finns en förklaring till eventuella hälsoeffekter. Jag tror mer det är omtanken som piggar upp. Möjligtvis kan det även ligga något i det sista om att antioxidanter i morötter och lök och proteinet i kycklingen boostar immunförvaret.

Och just det, timjan (som var huvudkrydda i min soppa) kan fungera bakteriehämmande. Det fick jag reda på när min mamma, som är tandläkare, berättade att det är huvudingrediens i ett visst bakteriehämmande munvatten (ska inte göra för mycket reklam här men det är grönt, illgrönt.)

Stinas kycklingsoppa
4 port
Kycklingfilé - 2 st
Buljong (gärna hemlagad, som min sambo faktiskt hade fixat men annars duger biljongtärning- hönsbuljong + vatten bra)
Selleri- 2 stjälkar
Potatis- 3 st
Purjolök- 1/2
(Morot- 1-2 st, det skippade vi men blir säkert gott att ha i och ger lite extra A-vitamin)
1/2 kruka färsk timjan
Örtsalt- 1 tsk
Svartpeppar- 1/2 kryddmått.

Hacka purjolök och fräs i lite olja i en stor kastrull. Dela selleri och potatis i mindre bitar, lägg i när löken börjar bli klar, fräs lite till. Häll på buljong (totalt cirka 1 liter vätska). Låt sjuda cirka 10 minuter. Lägg i färsk timjan (riv av de små bladen), salta peppra. Sjud i cirka 10 minuter till- totalt 20 minuter.

Vi stekte kycklingfilén först och lade i sist men du kan också låta koka med i sopppan, lägg i samtidigt som potatisen i så fall och låt koka/sjuda ca 20 min. Så att kycklingköttet blir fast och vitt.

Smaka av. Klart!

Ekologiskt inte nyttigare


Ekologiska frukter och grönsaker gör dig inte friskare, skriver DN idag enligt en ny studie från Stanfords Universitet. Det finns inga bevis för att ekologisk mat är nyttigare än ”vanlig” mat. Det är slutsatsen av studien som presenteras i tidskriften Annals of Internal Medicine där forskarna har sammanställt 240 olika studier. 17 av dessa har gjorts på människor och de övriga har undersökt näringsinnehållet i maten.

Två av de genomgångna studierna visar dock på att ekologisk mat innehåller mindre bekämpningsmedel än konventionellt framställd mat. Dessa studier gjordes med barn som försökspersoner och de av barnen som ätit ekologiskt hade mindre bekämpningsmedel i sitt urin än de som ätit konventionellt.Studier som undersökt nivåerna av bekämpningsmedel i urin hos vuxna människor visar inte på någon liknande effekt, enligt Stanford-forskarna. 

De pekar även på att konventionellt odlade frukter och grönsaker innehåller lika mycket vitaminer som de ekologiska. Bara ett fåtal studier pekar på någon skillnad i mjölkens innehåll, i de fallen innehåller ekologisk mjölk något mer omega-3.

– Konsumenter väljer ekologisk mat av en rad skäl, men den här senaste genomgången visar att det just nu inte finns några tydliga skillnader mellan ekologisk och konventionell mat vad gäller näringsinnehåll eller hälsoeffekter, säger professor Alan Dangour på London, en av forskarna bakom studien, till DN.

Min kommentar
Eftersom ekologisk mat ofta är dyrare kan den här nyheten vara positiv, med tanke på att konventionellt odlade alternativ har samma hälsoeffekt. (Möjligtvis mår barn något bättre av ekologisk mat, med tanke på bekämpningsmedlen).

Men ekologiskt och rättvisemärkt kan vara ett bättre val av rent etiska principer, när det handlar om ansvar för matens väg från jord till bord (här tänker jag till exempel på dokumentären Bananas som för alltid får mig att undvika "Dole").

Smaken är en annan aspekt. Just ekologiska frukter och grönsaker smakar mycket bättre och mer, tycker jag. 

Äppelsallad och äppelpaj


Inspirerad av helgens bröllopsbesök i Kivik tänkte jag skriva lite om svenska äpplen som det ju nu börjar bli säsong för.  Vi kan välja mellan sorter som  Discovery, Aroma och Ingrid Marie. Svenska äpplen är ett smart val om du vill göra gott både för plånboken, miljön och hälsan (och smaken!). Här kan du läsa bra info från ICA om svenska äppelsorter, deras olika smak och när (vilka månader) de finns i butik. 

När det gäller hälsoeffekter så innehåller äpplen bland annat mycket fibrer (prebiotika = "mat" till goda bakterier i mag-tarmkanalen) och flavonoider, en antioxidant som kan skydda mot hjärt-kärlsjukdom och cancer.

Om du tröttnar på att äta äpplen "au naturell" kan du testa de här recepten:

Stinas äppelsallad
2 fint skurna/rivna morötter
1 finrivet äpple
1 matsked saft från pressad citron
Salt och peppar

Tips: om du gör en mindre portion, för 1-2 personer går det bra att hyvla morot och äpple med potatisskalare.

Stinas äppelpaj
Fyllning
4 äpplen
1/2 dl socker
1 msk kanel 
0,25 dl saft från pressad citron

Pajdeg
1 1/2 dl vetemjöl
1 dl socker
100 g smör

Sätt ugnen på 225 grader. Smörj en pajform. Dela äpplena i centimeterstora bitar, sockra, strö kanel och lite pressad citron över. Blanda.

Blanda mjöl och socker. Arbeta in smöret. Fördela pajdegen över äppelbitarna. Grädda i ca 25 minuter tills pajdegen har blivit gyllenbrun. 

Servera med vaniljsås eller vaniljglass.