Choklad kan skydda mot stroke

Idag skriver

DN

om en studie som visar att choklad, både mörk och ljus, kan skydd mot stroke. Det handlar om en ny stor svensk studie med över 37 000 män.

– Den som äter ungefär 60 gram, eller drygt en halv chokladkaka per vecka, har nästan 20 procents lägre risk att få en stroke jämfört med personer som helt avstår från choklad, säger Susanna Larsson, som är forskare och nutritionsepidemiolog vid Karolinska institutet till DN.

Tidigare forskning har visat att måttliga mängder mörk choklad är bra för hjärtat. Man har även kunnat se att chokladen kan skydda mot stroke hos kvinnor. Men nu slår svenska forskare för första gången fast att såväl ljus som mörk choklad även skyddar män, vilket stärker sambandet än mer. (

Mer om stroke kan du läsa i den här Netdoktor-artikeln

.)

Enligt Susanna Larsson finns det fler troliga biologiska förklaringar till den hälsosamma effekten. Chokladen innehåller till exempel mycket antioxidanter som kallas flavonoider. De finns också rikligt i bland annat te, rött vin, lök och äpple.

– De tycks förhindra både inflammation och åderförkalkning. Troligen kan flavonoiderna också minska blodtrycket och halterna av det ”dåliga” kolesterolet LDL och därmed skydda mot sjukdom, säger Susanna Larsson.

Min kommentar: 

Vilken glad nyhet för alla chokladälskare (inklusive mig själv...) men innan du går crazy på chokladkakorna är det viktigt att inte glömma att choklad innehåller mycket fett och socker (ljus choklad innehåller mycket socker, det gör inte mörk choklad med > 70 % kakao) vilket bidrar med extra kalorier och vilket i sin tur kan ge övervikt som ju är en riskfaktor för stroke.

När det gäller kaloriintag spelar det inte så stor roll om du väljer ljus eller mörk choklad. 100 gram mörk choklad ger ca 572 kcal och 100 gram ljus ger 564 kcal

Så lagom är bäst. Vill du gå ner i vikt eller hålla vikten rekommenderar jag som dietist max två rutor choklad per dag om du

äter bra i övrigt under dagen

.

Eftersom det troligtvis är antioxidanterna i choklad, flavonoiderna som ger den skyddande effekten mot stroke är ett bättre alternativ att frossa i äpplen, lök och te som förutom massor av flavonoider även ger en mängd lösliga fibrer (prebiotika) som på sikt ger en bra maghälsa (inte te så mycket då... och ta det lite lugnt med löken som ju också är gasframkallande och kanske inte ger bästa andedräkten... lagom är bäst som sagt).

Och sist men inte minst, studien är inte finansierad av Marabou utan av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap och Vetenskapsrådet. Studien publicerades idag i den medicinska tidskriften

Neurology

.

Mer än bara mat

Igår träffade jag min kompis, som också är dietist och vi kom in på en diskussion om att hälsa och viktminskning handlar om så mycket mer än bra mat.

När jag tog emot dietistkunder/patienter bestod 80-90 % av personer som ville gå ner i vikt. När vi började samtala om hur just den här personens matvanor såg ut hände det nästan alltid att vi kommer in på helt andra områden än mat. Ofta visar det sig att grundproblemet var stress på jobbet som gjorde att min dietistkund jobbade över och tog en hamburgare och en chokladbit på vägen hem. Eller så visar det sig att han eller hon har svårt att sova och därför går upp och äter en macka på natten. Mat, motion, sömn och stress är alla viktiga delar som skapar en större helhet och som avgör hur vi mår.

Att arbeta som dietist, med hälsa och friskvård är därför ett slags detektivarbete, där man tillsammans lägger ett stort och ibland ganska komplicerat hälsopussel. Jag kan skriva hur mycket som helst om det här men nöjer mig för tillfället. To be continued...

Livsfarligt stillasittande

Igår, när jag scannade av hälsonyheter till

Netdoktors nyhetsbrev

 upptäckte jag

Läkartidningens artikel

om livsfarligt stillasittande.

Ny forskning visar att stillasittande, definierat som muskulär inaktivitet, oberoende av övrig fysisk aktivitet ökar risken för flertalet av våra stora folksjukdomarna och förtida död. Detta talar för att vi bör uppmärksamma fysisk aktivitet och stillasittande som två skilda beteenden. Hittills har stillasittande använts som en synonym till fysisk inaktivitet (det vill säga otillräckliga nivåer av fysisk aktivitet). I framtida rekommendationer om fysisk aktivitet och hälsa bör även undvikande av stillasittande framhållas.

En viktig uppgift för hälso- och sjukvården blir att sprida och implementera den nya kunskapen i klinisk vardag, skriver Läkartidningen.

Min kommentar

Man skulle ju kunna tolka den här nyheten som att två pass spinning/gympa/styrketräning i veckan inte räcker aktivitetsmässigt om vi samtidigt sitter still framför datorn hela dagarna. Men all träning är bra träning, jag tror den här studien syftar på den typen av stillasittande som blir resultatet då man av bekvämlighetsskäl inte rör sig alls. Jag tänker på USA, där de flesta kör bil dit de ska och tar rulltrapporna/hissen sista biten. Att skippa vardagsmotionen helt = inte bra.

Själv vardagsmotionerar jag mycket (har ju fortfarande inte körkort. Än.) går eller cyklar till och från dagis + till och från bussen in till stan. Går ut och går med hunden minst två promenader om dagen och så räknas ju städning och sånt man fixar med hemma också.

Hur vardagsmotionerar du? Var kan du få in mer rörelse i vardagen? Kan du börja gå/cykla till jobbet. Hoppa av bussen en hållplats tidigare, ta trapporna istället för rulltrapporna/hissen? Viktiga frågor. Livsviktiga.

Honungsbevis

Idag skriver

Dagens Medicin

om en stor studie som fastställer honungens hostdämpande effekter. Det är

israeliska forskare

som har testat fyra olika behandlingar på 300 barn med nattlig hosta i samband med luftvägsinfektioner.

Föräldrarna fick skatta hur svåra barnens symtom var under två nätter av hosta. På kvällen före den andra natten fick barnen en engångsdos av fyra preparat. Besvären ansågs något lindrigare för dem som fått honung. Skillnaden var ungefär 3,5 poäng på en 20-gradig symtomskala.

Studien var dubbelblind, det vill säga att varken barn, föräldrar eller deltagande läkare kände till vilken behandling barnen hade fått. Tidigare studier har visat honung till och med kan ha bättre effekt än receptfria hostmediciner, enligt Dagens Medicin.

Min kommentar

Ibland är mat bättre än medicin. För inte så länge sedan rapporterades det även om att

hostmedicin inte är bättre än vanligt kranvatten

. Här kan alltså honungen med sina antiinflammatoriska egenskaper vara ett strå vassare.

Själv brukar jag kurera mig med

den här förkylningsdrycken

om hostan slår till. Min specialdryck innehåller även ingefära, citron och grönt te - massor av antioxidanter och en hög grad placeboeffekt också om inte annat :)

Yogahöst

Igår tränade jag yoga på

Yogayama

för första gången. Det var alltså yogastudion som var ny för mig, inte yogan - det har jag tränat mer eller mindre sedan år 2004. Ofta Ashtanga-varianter, som härstammar från den indiska, traditionellt fysiskt dynamiska yogan men gärna även lugnare former av yoga- till exempel satyananda yoga (som går att praktisera

här

, på olika platser i Sverige, jag har gått på yogastudion vid St eriksplan.).

Yogayama är mer än en yogastudio, det är en hel anläggning med flera salar att träna i, stort utbud av olika yogakurser, seminarier och utbildningar. En butik med ekologiska och rättvisemärkta produkter (yogamattor, kläder, te. rökelse, m.m.) Och en restaurang med ekologisk, vegetarisk raw food, hann bara ta en snabb titt där, nästa gång måste jag testa maten där också. Själva yogapasset jag tränade var ett lunchpass i Anusara, ganska svettigt och fysiskt krävande men jättebra. Duktig instruktör som heter Ebba Reuterswärd. Enda minuset för Yogayama är priset, det är dyrt, men ett drop in pass då och då eller ett tiokort har jag råd med.

Så intryck överlag av Yogayama: BRA. Jag upptäckte hur mycket jag har saknat yogan, det var ett tag sedan jag tränade regelbundet. Jag är ganska utåtriktad och energisk av mig och blir lugn och hittar fokus av yoga, så nu har jag bestämt mig för att träna yoga minst en gång i veckan i höst.

"

Any effort in the direction of yoga never goes in vain; even a little yogic practice will bear fruit.. Even a little practice for a short period will give more strength, more peace, more joy and more knowledge."

- Swami Sivananda

(Bilder och citattext lånade av Yogayama och SYS)

Kikärtscurry med myntasås

Inte världens snyggaste mat kanske. Men gott, billigt och vegetariskt. Nyttigt också med mycket fibrer (inklusive prebiotika= mat åt goda bakterier i mag-tarmkanalen.), protein, vitaminer och mineraler.

Recept för ca 4 portioner

2 burkar kikärtor
1 gul lök
1 vitlöksklyfta
2 tsk Currypulver
Olja (tex rapsolja, att steka i)

Ris

Myntasås
Turkisk yoghurt - ca 3 dl
1 kruka färsk mynta
Salt och peppar

Gör så här: börja med att mäta upp och koka ris till 4 port. Under tiden riset kokar hackar du lök och vitlök. Sköljer av kikärtornas burklag noga i durkslag (pga bättre smak).

Hetta upp olja, börja med att fräsa currypulvret- oljan löser upp curryns fettlösliga smakämnen.

Lägg i lök, vitlök, kikärtor. Fräs. Salta och peppra. Ungefär samtidigt rör du ihop myntasåsen av turkisk yoghurt, färsk hackad mynta och lite salt och peppar.

Servera med ris och gurkstavar. Enjoy!

Grape, läkemedel och minuskalorier

Bild: DN

Grapefruktjuice ökar upptaget av cancermedicin, vilket gör att medicineringen kan  minskas med upp till två tredjedelar, enligt en ny studie som DN skriver om här.

Läkemedelsanvändare får annars ofta rådet att vara försiktiga med grapefrukt. Ämnena naringin och bergamottin som finns i frukten kan nämligen hämma enzymet CYP3A4. Ett enzym som behövs för att kunna bryta ner läkemedel i kroppen.

Nu har forskare vid University of Chicago Medicine presenterat resultat som pekar på att dessa egenskaper hos grapefrukten är positiva. I studien fick försökspersoner som tog läkemedelssubstansen sirolimus (som bland annat kan hindra spridning av cancer i kroppen) dricka ett glas grapefruktjuice om dagen. Resultatet visade att medicinering i den här gruppen kunde minskas med två tredjedelar eftersom läkemedlet i högre grad togs upp av kroppen.

Ett lägre intag av medicinen kan göra att patienterna får färre och mindre allvarliga biverkningar och att medicineringen blir billigare.

Min kommentar
Intressant nyhet som visar att mat kan vara medicin.

En helt annan aspekt, jag tror att det är grapefruktens effekt på läkemedelsupptag som har gett den rykte i viktminskningskretsar om att innehålla "minuskalorier". På 70- och 80 talet skulle många dieter inledas med en halv grapefrukt (gärna välsockrad...) och ett kokt ägg till frukost.

Så kallade minuskalorier ska kunna påverka och förhöja ämnesomsättningen/bränna kalorier, genom att äta grapefrukt skulle  du magiskt kunna gå ner i vikt. Det här stämmer inte, det finns inget som helst vetenskapligt stöd för minuskalorier utan en kalori är alltid en kalori. Sedan innehåller grapefrukt en låg kalorimängd ändå och är dessutom full av fibrer, C-vitamin och andra antioxidander - av den anledningen är det bra vid viktminskning.

Avokadotips

Att välja ut den perfekta avokadon är inte helt lätt, ofta är den för hård och omogen eller övermogen och brun inuti. Och det är ju insidan som räknas.

Här

skriver DN om svårigheten att hitta rätt och

här

delar bloggaren Fredrik Backman med sig av sitt knapptrick - prova att trycka in stjälkmärket, på toppiga delen, går den att trycka in lite lagom mjukt är avokadon mogen. På så sätt slipper du klämma och sabba en massa avokadosar för andra mataffärsshoppare.

Vill du få en omogen avokado att mogna snabbare? Lägg den på ett fat med tomater eller i en påse med lök och/eller äpplen. Tomater, lök och äpplen avger nämligen en etengas som skyndar på mognad hos avokado, banan och andra frukter och grönsaker.

Och så hittade jag ett till bloggtips, ett recept på en avokadosallad med majs som verkar riktigt smarrig:

"The best avocado salad you' ll ever have"

av Joanna Goddard.

Näringsmässigt är avokado en riktig höjdare vad gäller omega 3, antioxidanter, folsyra, vitamin E och kostfiber.

Förkylning kan ge fetma

Idag när jag letade nyheter till

Netdoktor

upptäckte jag det här, något omvälvande resultatet från senaste fetma/överviktsforskningen:

Ett vanligt förkylningsvirus har för första gången kunnat kopplas till fetma och övervikt i Sverige.

Svenska Dagbladet

skriver att amerikanska studier har visat att adenovirus-36, som orsakar allt ifrån förkylning till magsjuka, kan öka antalet fettceller och fettinlagring i cellerna. Nu har forskare för första gången sett sambandet även hos svenskar som infekterats av adenoviruset. I samarbete med forskare vid Virginia Commonwealth University, USA, har forskare vid Karolinska Institutet studerat förekomsten av antikroppar mot viruset hos totalt 424 barn och 1611 vuxna svenskar i Stockholm och Uppsala.

I linje med tidigare studier var risken att få fetma dubbelt så stor för de som infekterats jämfört med dem som inte haft viruset.Det var också första gången forskare tittade på virusets utbredning över tid, här visade analyserna att viruset blivit dubbelt så vanligt i Stockholm på 10–15 år, samtidigt som fetman ökat.

– Det verkar som att har man haft infektionen så påverkas fettväven så den blir mer dynamisk. Den lagrar upp mer fett. Men om man ändrar livsföring kan den också minska sin fettvävnad mer effektivt, säger Catharina Lavebratt, forskare vid institutionen för molekylär medicin vid Karolinska Institutet, som tillsammans med professor Martin Schalling ledde studien som nyligen publiceras i den vetenskapliga tidskriften PlosOne.

En positiv aspekt när det gäller behandling är alltså att personer som har råkat ut för virusrelaterad fetma eller övervikt svarar snabbt på diet- och motionsbehandling.

Min kommentar

Mycket intressant koppling och tecken på att vi ännu vet så lite om samspelet mellan vårt immunförsvar och långtidseffekter på vår hälsa.

Studien bygger på flera andra länders forskning (USA, Italien mfl) och täcker in ett stort antal försökspersoner i olika åldrar.

Den positiva vinkeln om att personer med virusrelaterad fetma svarar bättre på kost- och motionsbehandling är i sig väldigt intressant. Jag skulle vilja veta mer om varför fettinlagringen och antalet ökade fettceller är lättare att reducera just i de här fallen. Förmodligen handrar det här även om att beteendeförändring (bra mat, mer motion) logiskt sett borde bli svårare hos de personer där livsstilen och beteendemönster i sig (sämre eller för mycket mat + för lite fysisk aktivitet) har orsakat eller bidragit till fetman eller övervikten.

Libanesisk sallad med fetaost och rödbetor


Den här lunchen köpte jag färdig på Beirut café, T-centralen. Men har googlat och satt ihop flera källor (inte helt lätt att hitta) från DN, Allt Om Mat och Tasteline, om hur du kan göra din egen. Tricket för rätt smak heter Sumak och är en libaneisisk krydda som görs på små torkade syrliga, fruktiga bär som du hittar i mataffärer med orientaliska produkter och i saluhallar. 

Fetaostsallad med rödbetor och linser
4 portioner
1-2 paket fetaost
1-2 dl kokat ris eller cous cous blandat med 1-2 dl färdigkokta linser (snabbvariant: Tetra Pak eller konserv men skölj noggrant i durkslag för att slippa konservspadsmaken) 
2-4 pitabröd
4 kokta, grovtärnade rödbetor
3 tomater
1/2 gul paprika
1/2 röd paprika
1/ 2 romansalladshuvud
3 dl persilja, grovhackad
1 dl färsk mynta, grovhackad
6 st salladslökar, finstrimlade

Dressing
3 msk olivolja
2 msk saft från pressad citron
1 pressad vitlöksklyfta
2 krm salt
1 krm svartpeppar
4 tsk sumak

Gör så här:
Börja med ris/cous cous, koka upp. Under tiden hackar du grönsaker, blandar dressing. Blandar grönsakerna (ej rödbetorna som färgar av sig) och blanda i linserna i riset/cous cousen. Lägg upp risblandning, grönsaker och rödbetor, toppa med fetaosten. Ringla över dressing.

Pitabröden äts värmda till och om du orkar finns här ett snabbt och gott recept på hummus, som perfekt pitabröds-dip. 

Mat viktigare än träning vid övervikt.

Idag skriver DN om en ny vetenskaplig studie som visar att matvanor är mycket viktigare än träning som förklaring till varför jordens befolkning blir allt fetare. Detta enligt forskare som har studerat en tanzanisk stam som levt på samma sätt i tiotusentals år.Hadza-stammen i Tanzania lever fortfarande i ett jägar- och samlarsamhälle, de använder inga moderna verktyg eller vapen för att klara vardagen och är därmed mycket fysiskt aktiva. I studien mättes energiförbrukningen hos 30 av Hadza-stammens män och kvinnor mellan 18 och 75 år, för att testa teorin om att dagsbehovet av kalorier har minskat drastiskt sedan industrialiseringen, och att detta är en större riskfaktor än västvärldens förändrade matvanor.

Efter att ha korrigerat för personernas längd och vikt drog forskarna slutsatsen att försökspersonernas ämnesomsättning inte skiljer sig mot västerlänningars utan att andelen kalorier som en människa behöver är konstant. Dagligt energibehov kan därmed vara gemensamt för alla människor och i högre grad styras av evolution och gener istället för att spegla olika livsstilar och energiförbrukning.

– Det här visar enligt mig att den stora anledningen till att västerlänningar blir feta är för att vi äter för mycket, inte för att vi tränar för lite, säger doktor Herman Pontzer vid institutet för antropologi vid Hunter College i New York, till BBC.

Studien publiceras nyligen i den vetenskapliga tidskriften PloS ONE.

Min kommentar
Intressant och lite av ett "dra alla över en kam"- resultat. Visst är individuella livstilsfaktorer också viktiga men de spelar kanske inte en så stor roll som man tidigare har trott. Samtidigt, är du elitidrottare bränner du självklart mer energi än en normal motionär. Och motion är bra ur många andra synvinklar, som att tex förbättra hjärt- kärlstatus och motverka stress.

Kanske kan det även vara så att när vi tränar så tillåter vi oss också att äta mer, vi tänker att kroppen behöver mer energi fast vi kanske bara har ökat energiförbrukningen marginellt. Så funkar i alla fall jag, tycker att jag blir hungrigare om jag i perioder styrke- eller konditionstränar mycket. Men vill du ha en viktminskningseffekt av träningen gäller det att inte öka energiintaget alltför mycket.

Om vi alla har en liknande ämnesomsättningstakt och att den är svår att påverka förutom med den energi vi förbrukar = maten vi äter, blir ju den maten så mycket viktigare. Det vill säga, om vi behöver minska vår energiförbukning/äta mindre för att gå ner i vikt är det viktigt att den mat vi äter är näringstät och innehåller alla näringsämnen, vitaminer och mineraler som vi behöver. Stamfolk i Afrika äter nog (om jag ska generalisera) liknade stenåldersmat baserat på rent kött, mycket grönsaker, nötter och frön. Inte så mycket tomma kalorier, mättat fett och processad mat med andra ord. Samtidigt är det svårt att efterlikna för oss i västvärlden. För att exempelvis få i sig dagsbehovet av kalcium genom stenåldersmat behöver du äta mängder av broccoli, grönkål, nötter eller annan kalciumrik mat, här ser du ett konkret exempel på vilka stora mängder det rör sig om. Svårt.

Idag är lax farligt

Nu skriver Svenska Dagbladet om en studie som visar att omega-3 från odlad lax kan öka risken för fetma och typ 2-diabetes. Orsaken är de miljögifter som finns i laxen.

Enligt SvD kommer nästan all lax vi konsumerar från norska laxodlingar, en import som på tio år har tredubblats. För många är det hälsoegenskaperna från fettsyran omega-3 i laxen som lockar och Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter fisk två till tre gånger i veckan.

Men ny forskning visar att det inte är säkert att omega-3 bara är av godo. Jérôme Ruzzin, post doktor vid biologiska institutionen vid universitetet i Bergen, har forskat kring fisk och miljögifter, han menar att konsumtion av vanlig, odlad lax ökar risken för diabetes typ 2 eftersom laxen innehåller miljögifter

Jérôme Ruzzin och hans kollegor utförde en studie där råttor som matades med omega-3-olja från odlad lax, gick upp i vikt och visade tecken på att utveckla fetma och diabetes typ 2. När råttorna däremot matades med laxolja som hade renats från miljögifter fann man inte det här sambandet. Laxoljan utan miljögifter fungerade tvärtom skyddade mot viktuppgång och diabetes.

Miljögifterna, som kommer från fiskfödan, lagras i fettvävnaden och är därför också vanligare i fet fisk som lax. Miljögifter som inte kan brytas ned biologiskt lever kvar länge och kan finnas i fet fisk som lax – trots att gifterna numera är förbjudna.

–Det här visar att miljögifternas nackdelar kan överväga fiskoljans positiva effekter, säger Jérôme Ruzzin till SvD.

Men enligt Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition vid Uppsala universitet,överväger de positiva effekterna av att äta lax de negativa. Han menar att fet fisk är bra för både minnesfunktionen och hjärta och kärl, på lång sikt:

–Vi vet att fet fisk samlar på sig och lagrar miljögifter, men totalt sett överväger de positiva effekterna av att äta lax de negativa.

Min kommentar
Från att ha ansetts vara en slags mirakelkur som "botar" allt från hjärt-kärlsjukdom och diabetes till depressioner och ADHD hos barn är omega-3 i odlad lax plötsligt farligt. Idag. Och enligt just den den här studien. För inte så länge sedan var det mjölk som var livsfarligt och kunde leda till prostatacancer. Faran med att peka ut just enskilda livsmedel som hälosvådliga är att man missar helhetssynen. Det är svårt, om inte omöjligt, att peka ut just EN faktorer och ett livsmedel som hälsovådligt. Det handlar ju givetvis om hur ofta man äter en viss sak, i hur stor mängd och vad man äter i övrigt. Tillsammans med maten samspelar en rad andra livsstilsfaktorer som motion, sömn och stress. Det är helheten och hur vi har satt ihop den som avgör hur vi mår. 

Så var alltså inte rädd för lax, fortsätt ät det. Men som med alla annan mat, glöm inte det sunda förnuftet. Tänk lagom mängd och balans.    

Här kan du förresten läsa mer om Omega- 3, i en artikel som jag skrev för några år sedan för Netdoktor. Redan då var jag skeptisk mot rådande "mirakelkursbenämning". 

Solmogna blåbär, hallon och smultron

Idag åt jag en klimatsmart frukost med extremt lokala råvaror/bär från skogssnåret bakom huset (filen var visserligen inte ens ekologisk). Något som är positivt med den här regniga sommaren är extra stor blåbärsskörd. Och hallon och lyxiga små smultron.

Proppfullt med antioxidanter och lösliga fibrer. Och framförallt solmogen, söt smak. Jag lägger bären i frukostfilen och i muffins som jag och dottern ska baka nu. Testar Leilas recept och ploppar i våra egenplockade blåbär och hallon.

D-vitaminfusk

Jo visst har vi haft en regnig sommar men det här med solarier... Att de överhuvudtaget finns kvar. Hur snyggt är det med solariebränna liksom? För att inte tala om hur cancer (och rynk-) framkallande det är. Och glöm det där med D-vitamin (och "D-vitaminrör"?). För att huden ska kunna bilda D-vitamin behövs UVB-strålar. Solarier ger nästan bara UVA ( enligt tex den här artikeln)

Så hej då solarierna, 80-talet ringde och ville ha er tillbaka.

Matspaning från Österlen

På restaurang Ingelstorp som är ett omgjort masonitklätt garage åt jag supergod lammfrikassé (precis lagom avvägd dillsmak, så att inte lammet tog över). Till efterrätt blev det jordgubbar, rabarber och vit chokladmousse som smälte i munnen. Restaurang Ingelstorp använder bara egna/lokala råvaror.

Sedan var vi på gourmetmarknad i Ystad med mat från hela världen. Jag testade en god korv- och surkålsgryta från Polen och köpte en burk äkta engelsk marmelad med apelsin och ingefära.