För djurens skull?
När jag pluggade till dietist i Uppsala skrev jag min C-uppsats om varför unga tjejer valde att äta vegetariskt. Det här var år 1999 (oj, vad länge sen det känns, 90-tal!) i efterdyningarna av veganer som brände Scan-bilar, släppte ut minkar och lyssnade på Refused och var straight edge. Att vara vegan eller vegetarian var hett. Jag blev inspirerad av böckerna jag läste inför C-uppsatsen. Intressanta teorier från Peter Singer och Bourdieu (bland annat om att vi bara borde äta kött från djur om vi klarar att döda det själva, att vi har distansierat oss så till den plastförpackade kycklingfilén i butiken. Och att ju högre ett samhälle har utvecklats desto mer vegetariska tendenser finns det). Idag kan vi läsa liknande teorier i Jonathan Safran Foers bok "Äta djur" där han bland annat skriver:
"Hur vi än blandar bort korten, hur vi än kniper ihop ögonen, vet vi att den industriella djurhållningen är omänsklig i ordets djupaste bemärkelse".
Men är det ok att att äta kött från djur som har behandlats bra då? Att vara noga i sitt val av köttet vi äter. Det tycker jag och försöker tänka på det i mataffären. För jag hoppade ju också på 90-talets gröna våg och var vegetarian i några år. Mest för djurens skull. När jag berättar det kommer alltid frågan "Vad fick dig att börja äta kött igen då?" Mitt svar är att det var ganska krångligt och enformigt att äta vegetariskt. Och så saknade jag köttfärssås! Helt ärligt. Men jag äter fortfarande gärna vegetariskt och bara kött ibland, det tycker jag att fler skulle göra. Börja med en vegetarisk dag i veckan, joina Meatfree Monday!
"Hur vi än blandar bort korten, hur vi än kniper ihop ögonen, vet vi att den industriella djurhållningen är omänsklig i ordets djupaste bemärkelse".
Men är det ok att att äta kött från djur som har behandlats bra då? Att vara noga i sitt val av köttet vi äter. Det tycker jag och försöker tänka på det i mataffären. För jag hoppade ju också på 90-talets gröna våg och var vegetarian i några år. Mest för djurens skull. När jag berättar det kommer alltid frågan "Vad fick dig att börja äta kött igen då?" Mitt svar är att det var ganska krångligt och enformigt att äta vegetariskt. Och så saknade jag köttfärssås! Helt ärligt. Men jag äter fortfarande gärna vegetariskt och bara kött ibland, det tycker jag att fler skulle göra. Börja med en vegetarisk dag i veckan, joina Meatfree Monday!
Bästa grejen
Grön mat
Sorry för lite dåligt bloggande. Men det är ju sommar och jag antar att även ni som läser har annat för er än att surfa in här.
Apropå nya gröna trenden, den gäller inte bara i vikt- och hälsosammanhang utan grönt är skönt även i restaurangvärlden. Raw food och ekologiskt har ju varit trendigt länge med nu kastar allt fler kockar blickarna mot strikt veganmat.
Vad innebär det då att äta veganskt? Jo, då tackar man nej till all mat som kommer från djurriket, det vill säga kött, fisk, ägg och mjölkprodukter. Eftersom man då undviker proteinrik mat behöver det ersättas med vegetariska alternativ som bönor (sojabönor, kidneybönor och liknande), linser och tofu.
När det gäller protein är det ett ämne som är uppbyggt av aminosyror, vi behöver få i oss cirka 20 essentiella aminosyror varje dag, helst till varje måltid. Tonfisk är ett exempel på mat som innehåller alla 20, även sojabönor ger fullvärdigt protein. Om man vill nörda ner sig riktigt i det här (och det behöver man göra om man ska vara vegan utan näringsbrist) kan man äta olika sorters mat som kompletterar och ger full pott vad gäller protein, till exempel så kan majs, gröna ärtor och bönor kombineras med ris,potatis vete, råg och havre.
För att vara på den säkra sidan är det viktigt att som vegan alltid tänka "vad ersätter det jag väljer bort?" När det gäller vitamin B12, som bara finns i animaliska produkter (och en liten minimängd i fermenterade sojaprodukter och alger) behövs ofta tillskott. Även D-vitamin behövs ofta kompletteras i strikt veganmat.
Här finns bra info om veganism och en bra vegowebbshop.
Bild: God bönsallad från Coop.
Kvällens endorfinkick
Halloumisallad
Bloggmedicin
En sak som är väldigt bra med att blogga är att det löser upp skrivkramp. Jag har alltid svårt att komma igång och måste ha lite kniven mot strupen-känsla om jag ska få nåt gjort. Artiklar utan deadlines funkar inte för mig. Men att börja med ett inlägg här brukar få igång skrivandet. Nu ska jag till på köpet skriva en bok (lite hemligt ämne än så länge men kan berätta snart). Skrivkrampen är total, så snälla bloggskriveri, funka bättre än nånsin nu då...
Sött bud
med Danonino förpackat med hink och spade, kom idag. Danonino är en färskostprodukt med frukt. Tips till barnfamiljer som ska utomlands i sommar och vill hitta något som känns igen även i andra länder.
Mjölkprodukter är överhuvudtaget en smart del i ett mellanmål för barn. Även en liten mängd rymmer mycket näring, energi, vitaminer, mineraler, speciellt kalcium och D-vitamin. Tillsammans med en frukt och/eller en liten macka blir det ett perfekt mellanmål för små magar.
Ny grön vikttrend
Nu svänger det och LCHF-trenden får en grön motvikt. Bort med fettdrypande bacon och fram med gröna kolhydrater. Alltfler väljer nu att gå ner i vikt med veganmat.
I juni skrev Anna Britta Ståhl en bra artikel i SvD om ”viktveganerna” (hittar inte nätversion men pappersartikeln publicerades i SvD 24 juni). Hon berättade om Kathy Freston, modellen som startade veganvikttrenden i USA genom sin bok ”Veganist, lose weight, get healthy, change the world”. När Oprah och Bill Clinton hakade på var succén ett faktum. Clintons privatläkare Dr T Colin Campbell drev på genom den nyligen genomförda studien The China Study, ett mångårigt samarbete med forskare världen. Här pekar han på klara samband mellan ett alltför högt intag av kött och cancer, diabetes och andra vällevnadssjukdomar.
Hemma i Sverige kanske det mest är alltiallo-kändisen Peter Wahlbeck som brinner för vegankost. Än så länge. När det gäller viktminsknings trender kan vad som helst hända, för att skapa debatt och få genomslag gäller det att vara kontroversiell och först med det senaste. Eller som Anna Britta Ståhl skriver: ”störst genomslag får den dietmetod som tar utgångspunkt från motsatsen till rådande kosttrend”.
I juni skrev Anna Britta Ståhl en bra artikel i SvD om ”viktveganerna” (hittar inte nätversion men pappersartikeln publicerades i SvD 24 juni). Hon berättade om Kathy Freston, modellen som startade veganvikttrenden i USA genom sin bok ”Veganist, lose weight, get healthy, change the world”. När Oprah och Bill Clinton hakade på var succén ett faktum. Clintons privatläkare Dr T Colin Campbell drev på genom den nyligen genomförda studien The China Study, ett mångårigt samarbete med forskare världen. Här pekar han på klara samband mellan ett alltför högt intag av kött och cancer, diabetes och andra vällevnadssjukdomar.
Hemma i Sverige kanske det mest är alltiallo-kändisen Peter Wahlbeck som brinner för vegankost. Än så länge. När det gäller viktminsknings trender kan vad som helst hända, för att skapa debatt och få genomslag gäller det att vara kontroversiell och först med det senaste. Eller som Anna Britta Ståhl skriver: ”störst genomslag får den dietmetod som tar utgångspunkt från motsatsen till rådande kosttrend”.
Fuglesang överdoserar
Idag kl 14 tar Christer Fuglesang och flera andra skeptiker en överdos av homeopatisk sömnmedicin. För att visa att den inte fungerar. Här förklarar de sin syn på saken.
Min kommentar
Jag står på Christers och skeptikernas sida, de kommer med all säkerhet inte att somna in för gott i eftermiddag.
Jag minns när min lillasyster försökte bota sina svåra eksem med homepatisk medicin, hon slutade helt med de starka kortisonkrämer hon använde annars och gick bara över till utspätt homeopatpulver. Det höll på att sluta riktigt illa. När hela huden var täckt av eksem som såg ut som andra gradens brännskada gick hon som tur var över till vetenskapligt beprövade metoder igen. Aldrig mer homeopati.
Det enda jag har som invändning är placeboeffekten. Kan tänka mig att när det gäller relativt ofarliga, tillfälliga sjukdomar eller tex tillfälliga sömnproblem kan en liten homepatkur fungera för någon med stark tro på detta. Men om sagt, jag är ändå 90 % emot, speciellt när det gäller allvarliga sjukdomar, då gäller det att luta sig mot vetenskap och bevisade behandlingsmetoder. Allt annat är farligt och dumt.
Min kommentar
Jag står på Christers och skeptikernas sida, de kommer med all säkerhet inte att somna in för gott i eftermiddag.
Jag minns när min lillasyster försökte bota sina svåra eksem med homepatisk medicin, hon slutade helt med de starka kortisonkrämer hon använde annars och gick bara över till utspätt homeopatpulver. Det höll på att sluta riktigt illa. När hela huden var täckt av eksem som såg ut som andra gradens brännskada gick hon som tur var över till vetenskapligt beprövade metoder igen. Aldrig mer homeopati.
Det enda jag har som invändning är placeboeffekten. Kan tänka mig att när det gäller relativt ofarliga, tillfälliga sjukdomar eller tex tillfälliga sömnproblem kan en liten homepatkur fungera för någon med stark tro på detta. Men om sagt, jag är ändå 90 % emot, speciellt när det gäller allvarliga sjukdomar, då gäller det att luta sig mot vetenskap och bevisade behandlingsmetoder. Allt annat är farligt och dumt.
Svalkande sommarsallad
Salt, sött, syrligt och lite hett. Och jättegott. En sallad som återställer salt-och vätskebalansen och ger en massa antioxidanter, protein och kalcium.
4 port
1/2 vattenmelon
1/2 liter jordgubbar
1 påse pinjenötter eller pumpafrön
1 paket fetaost
Dressing:
1/2 pressad lime
Rivet limeskal
1/2 dl raps-eller olivolja
1/2 hackad röd chili
Salt och peppar
Gör så här: rosta fröna i torr stekpanna. Skiva frukten och dela fetaosten i mindre bitar. Blanda ihop. Hacka chilin, tvätta och riv limen och blanda ihop dressingen. Ringla över salladen och strö över de rostade fröna. Klart!
Akta dig för EHEC-groddarna
Nu varnar Livsmedelsverket för att äta råa groddar. Även svenskodlade. Här skriver Svt efter ett inslag i Rapport, om att en enda grodd kan räcka för att bli EHEC-smittad eftersom bakterien är väldig aggressiv.
Här finns mer info om EHEC. Och här.
Jag tänkte att om man ändå är väldigt sugen på groddar kan man ordna det själv, det är ganska enkelt att på egen hand grodda frön (och det är väldigt nyttigt, massor av antioxidanter) men det bör man nog avvakta med eftersom ingen vet om det är groddarna i sig eller dess frön som ligger bakom EHEC-utbrottet.
Bild: Svenskagroddar.se
Ny bra hälsoblogg
Om hälsa, mat, människor och politiken runt omkring, skriven av två dietistkollegor till mig, hittar du här.
Snabb bjudkaka
Idag får jag lite spontant och trevligt kompisbesök. Skafferi och kylskåp gapar tomma efter midsommar men jag hittade ingredienser till en snabbt ihopsvängd kladdkaka, recept från Arla men med mindre socker (2dl istället för 2 1/2).
Sen bredde jag ut smeten i en lite större ugnsform, hade den inne i bara 15 min i ugn (ska ju vara kladdigt och mindre ugnstid om smalare kaka) och skar sedan upp i rutor (så det blir som Brownies). När kakorna hade svalnat skivade jag en banan över, lade på frysta bär (som hinner tina lagom tills besöket) och pudrade på florsocker. Ser mer fixat ut än vad det i själva verket är. Och liite nyttiga vitaminer, mineraler och antioxidanter slinker ner med banan och bär.
Sommargodis
Så här i midsommartid kan vi äntligen få tag på svenska jordgubbar. Gott, nyttigt och klimatsmart. Du får i dig fullt med C-vitamin och antioxidanter som antocyaniner och fenoler. Jordgubbar innehåller också folat, en B-vitamin som medverkar vid celldelning och är speciellt bra om du är eller planerar att bli gravid (speciellt viktigt i början av graviditeten). Även en del järn och kalcium finns i de söta gubbarna.
Jordgubbar är ju väldigt goda att äta som de är, au naturella. Eller med klassikerna vaniljglass eller grädde. Men testa att även skiva och lägga i sallader. Speciellt gott tillsammans med feta- och mozzarellaost eller varmrökt lax.
Kostvanor orsakar glutenintolerans?
Idag skriver SvD om en ny studie som visar att kostvanor och tidig introduktion av gluten till små barn kan ha ett samband med ökat antal svenska barn som blir glutenintoleranta. Åtminstone tidigare, vid en lägre ålder, jämfört med andra länder.
SvD skriver att i slutet av 1980-talet femdubblades plötsligt antalet nya fall av glutenallergi bland barn i Sverige. Kostråden till nyblivna föräldrar ändrades, så att barn skulle börja äta gluten i små mängder för att hinna vänja sig vid ämnet. Samtidigt minskades mängden gluten i den välling som ges till de minsta barnen. Efter det sjönk antalet barn med glutenintolerans till samma nivå som tidigare.
Min kommentar
Rubriken är något missvisande, studien visar att kostvanor kan ha en koppling men att även en viss genuppsättning ökar risken att utveckla glutenintolerans.
"Särskilt drabbade är barn som har en dubbel uppsättning av en viss riskgen. För dem är risken att utveckla glutenintolerans sju gånger större än för dem som saknar dessa gener." Skriver SvD.
Jag tror också att flera faktorer samverkar och att man ännu inte är helt säker på riskfaktorer och bakomliggande orsaker till glutenintolerans, fler studier behövs. Tills dess tycker jag att man ska följa de råd BVC och Livsmedelsverket ger kring introduktion av gluten till små barn:
"När du börjar ge smakportioner bör du också ge ditt barn mat med gluten så att barnet får vänja sig vid små mängder gluten medan det får den mesta av näringen genom bröstmjölken. Det är viktigt att gluten introduceras långsamt under pågående amning.
Gluten ingår i livsmedel som innehåller vete i någon form. Det finns också lite gluten i korn, råg och havre. I havre rör det sig dock om minimala mängder. Därför är det viktigt att barnet även får prova vete, korn eller råg i till exempel gröt, bröd eller pasta."
SvD skriver att i slutet av 1980-talet femdubblades plötsligt antalet nya fall av glutenallergi bland barn i Sverige. Kostråden till nyblivna föräldrar ändrades, så att barn skulle börja äta gluten i små mängder för att hinna vänja sig vid ämnet. Samtidigt minskades mängden gluten i den välling som ges till de minsta barnen. Efter det sjönk antalet barn med glutenintolerans till samma nivå som tidigare.
Min kommentar
Rubriken är något missvisande, studien visar att kostvanor kan ha en koppling men att även en viss genuppsättning ökar risken att utveckla glutenintolerans.
"Särskilt drabbade är barn som har en dubbel uppsättning av en viss riskgen. För dem är risken att utveckla glutenintolerans sju gånger större än för dem som saknar dessa gener." Skriver SvD.
Jag tror också att flera faktorer samverkar och att man ännu inte är helt säker på riskfaktorer och bakomliggande orsaker till glutenintolerans, fler studier behövs. Tills dess tycker jag att man ska följa de råd BVC och Livsmedelsverket ger kring introduktion av gluten till små barn:
"När du börjar ge smakportioner bör du också ge ditt barn mat med gluten så att barnet får vänja sig vid små mängder gluten medan det får den mesta av näringen genom bröstmjölken. Det är viktigt att gluten introduceras långsamt under pågående amning.
Gluten ingår i livsmedel som innehåller vete i någon form. Det finns också lite gluten i korn, råg och havre. I havre rör det sig dock om minimala mängder. Därför är det viktigt att barnet även får prova vete, korn eller råg i till exempel gröt, bröd eller pasta."
Sola smart
Solen är hälsosam för oss på många sätt, vi blir pigga och kan bilda D-vitamin av solljus men för mycket av det goda kan ge brännskador och i värsta fall hudcancer. Nu finns min artikel om hur du solar smart på Familjeapoteket.se. Här får du tips om hur du njuter säkert av solen i sommar.
Bild: Comfort travel
Sushitips
Salad Nicoise à la David
Min kille gör en jättegod variant på Salad Nicoise med rödbetor, potatis och rostade pumpafrön. Gott och nyttigt (massor av antioxidanter från rödbetorna + omega 3 och protein från sardeller,tonfisk, ägg. Sardeller innehåller även mycket kalcium eftersom även benen finns med.). Relativt snabbt och enkelt också förutom skalning och kokning av rödbetor, potatis, ägg. Blir så klart allra godast med färskpotatis och färska rödbetor.
4 portioner
1 kruka krispsallad
2 tomater
1 knippe rödbetor
8 potatisar
Pumpafrön
2 ägg
2 burkar tonfisk
1 burk sardeller
Dressing:
1 dl olivolja
1/2 pressad citron
2 tsk dijonsenap
1 liten burk kapris
Gör så här:
Skala rödbetor och potatis, koka i separata kastruller tills de mjuknat lagom. Koka även äggen separat, spola av i kallt vatten. Rosta pumpafröna i torr stekpanna. Blanda under tiden ihop dressingen. Dela tomater, potatis, rödbetor och ägg i klyftor. Fördela på sköljda krispsalladsblad, lägg över sardeller och tonfisk, strö över pumpafrön. Ringla över dressing. Klart!
Hälsoeffekter av simning
Simning, liksom löpning och annan konditionsträning ger:
- Bättre blodcirkulation
- Stärkt hjärta och kärl
- I längden: sänkta blodfetts- och blodsockernivåer
Utöver det tränas stora och små muskelgrupper av vattnets motstånd.Nätversionen av iform skriver mer om teknik och vilka muskler som tränas här.
Dessutom finns teorier om att vattnet har en lugnande inverkan genom sin beröringseffekt, kroppen omsluts av vatten och det ökar på oxytocin-utsöndringen (kroppens lugn- och ro-hormon).Det läste jag i en bok om japanska SPA, "Yasuragi på svenska", utgiven av Hasseludden. Proffesor Kerstin Uvnäs Moberg hade skrivit den delen. Och visst, jag kan tänka mig att det är så på ett japanskt SPA där omgivande miljö och ljud harmonierar med naturen. Men på ett stökigt centralbad fullt med stimmande ungar som hoppar i vattnet?
Har själv upptäckt att det är på kvällar, från 19.30 man ska simma på Gustavsbergsbadet, mycket lugnt och behagligt då.Igår var jag helt ensam i bassängen.
Bild: iForm