LCHF

Periodisk fasta - do or don´t?

På senare tid har det varit debatt om periodisk fasta i hälsovärlden (eller i alla fall i hälsosverige). Vetenskapens värld sände ett program från BBC där vetenskapsreportern Michael Mosely letar nya vägar att leva ett mer hälsosamt liv.  I

det här programmet

provar han periodisk fasta på vetenskaplig grund. Enkelt förklarat fungerar det som en genväg om du inte vill äta "nyttigt" jämt, du håller dig till två dagar med kalorirestriktion i veckan. Michael Moseley beger han sig till Amerika där den huvudsakliga forskningen kring periodisk fasta bedrivs och kollar upp om det verkligen fungerar att äta vad som helst de flesta av veckans dagar bara man fastar regelbundet.

Resultatet är intressant.

Historiskt har man sett att befolkningen inte dör tidigare i svälttider (som till exempel under krig eller under den stora depressionen i USA) – utan tvärtom lever längre. Mycket längre. Vetenskapliga studier av hälsostatus under dessa perioder har visat att kaloribegränsning förlänger livet.

Det mesta kan förklaras med tillväxthormonet IGF-1. Högt proteinintag (som till exempel LCHF och ibland vanlig mat, ger) ökar mängden IGF-1. Cellerna växer onödigt fort och nybildas vilket ökar risken för bland annat diabetes och cancer.Låg halt IGF-1 (som tex periodisk fasta ger) gör att DNA repareras istället för att nybildas.  När man äter mindre, framför allt mindre protein, går alltså cellerna in i reparationsläget.

Kalorirestriktion under ett par dagar i veckan ger också lägre nivåer av blodsocker och insulin. Detta får i sin tur ett positivt resultat på blodfettsnivåerna och blodtryck som sänks. (Vilket Michael Moseley lyckligt upptäckte när han fick sitt labbresultat. Han blev också glad när han såg att vågen samtidigt visade 6 kilo mindre.).

Även hjärnans åldrandeproces påverkas. En kost med högre andel fett och snabba kolhydrater ökar risken för demens. Vetenskapens värld-programmet visade studiereultat där fastande möss utvecklade nya hjärnceller. Mindre energi verkar alltså öka hjärnans kapacitet.

Den periodiska fastemetod som Micael Mosley testade kallas även 

"5-2-metoden".

 Då äter man normalt fem dagar i veckan och ca 600 kcal per dag de övriga två.

Min kommentar

Min första reaktion efter att ha sett BBC-programmet med Michael Moseley var positiv. De vetenskapliga resultaten på blodproven och resonemanget som forskarna förde verkade stämma. Men samtidigt tror jag att fler studier, mer forskning om detta behövs. Hur ser det ut för en person som kör periodisk fasta under tio år? Blir resultaten succesivt bättre eller kommer kroppen vänja sig, lägga sig på en annan/sämre nivå tillslut?

Dessutom blev jag lite skeptisk när jag läste

den här artikeln i DN,

nu kändes genast periodisk fasta som vilken dietmetod som helst. Och sajten

periodiskfasta.com

som den här killen driver var ju verkligen INTE bra... De få recept som fanns (proteinpannkakor + proteinfluff) är ju PROTEIN-baserade = IGF1ökande = motsatt effekt mot vad du vill uppnå (se ovan)...

Värt att nämna är också att Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Insitutet, intervjuades efter BBC-programmet i Vetenskapens värld-studion. Hon menade att det kan finnas en poäng med periodisk fasta:

- När man minskar energiintaget minskar många ämnen i blodet som är kopplade till ökad risk för ett flertal olika sjukdomar.

Programledaren frågade då om inte detta påminner om jojo-bantning.

- Nej, om man minskar energiintaget under kort tid hinner inte ämnesomsättningen ändras, utan man får bara de positiva effekterna till följd av att man får bort de skadliga ämnena från blodbanan, svarade Kerstin Brismar.

Men, tänker jag: 600 kalorier om dagen är LITE. Pyttelite. Jag skulle själv vara vrålhungrig och typ ha svårt att somna på kvällen (speciellt eftersom du här inte vänjer kroppen så att den börjar förbruka ketonkroppar, som vid vanlig fasta, då du efter ett par dagar inte längre känner hungerkänslor). Dessutom svårt att få in det näringsmässiga behovet av vitaminer och mineraler som behövs varje dag. Här behövs vitamin-mineraltablett. Är du inte insatt i kost och näringslära är det svårt att räkna ut vad du ska äta under fastedagarna (om du vill äta vanlig mat. Lätt att förpassas till Nutrilette-hyllan annars).

Jag skulle bara rekommendera periodisk fasta om du är frisk, inte växer fortfarande, har för hög ålder eller är gravid/ammar. Är du frisk kan det säkert vara bra som en kick-start på en viktminskningsperiod (under kanske tre månader).

Annars tycker jag att periodisk fasta är ett spännande ämne som jag kommer forska lite mer i och återkomma här i bloggen med förslag på hur du kan äta bra (eller relativt bra) under 600-kaloridagar.

Bild: SVT

Dålig kvinnosyn i LCHF-världen

Jag följer Bloggkommentatorerna där Anna-Maria, som förespråkar LCHF, nu har hamnat i blåsväder - bland sina jämlikar. För det är just jämlikheten hon saknar i LCHF-världen. Hon har ju helt rätt och jag visste inte att det var så illa som hon skriver om här, i sin egen blogg Ultimat. Den här Sten Sture Skaldeman (är det ens en riktig person? Vad är det för hittepå-namn?!) verkar ju vidrigt gubbig.

Kostdoktorn gör ett halvdåligt försök att rätta upp situationen men ställer dig inte på Anna-Marias sida.  Och här blir hon även påhoppad i ett kommentarfält av en mängd elaka "äkta LCHF-are".

Jag kan bara konstatera att LCHF-världen återigen visar sig vara befolkat, till största del, av en skara aggressiva, obehagliga och inte minst elaka invånare. Sedan verkar det finnas de med lite mer balanserad och ödmjuk inställning (Anna-Maria till exempel) som blir undantagen som bekräftar regeln. Denna inre splittring är väl bara spiken i kistan...

Ironi

Ja, ironiskt nog kan jag ha närt en liten LCHF-are vid min barm :)

Apropå LCHF skrev Rebecka Åhlund en bra krönika i nya vecko nr av Amelia. Hon testade LCHF och hoppade av eftersom hon mådde dåligt fysiskt och upplevde det som att hon blev besatt av det som var "förbjudet" att äta, dvs kolhydrater. Något även jag upplever att många som går på LCHF blir. Rebecka Åhlund varnar därför, med all rätt, för ätstörningsdieten LCHF.

Kom i form med DN


DN kör också kom i form-tema, här får vi följa småbarnsmamman Mimmi som ska börja träna, äta bättre och öka motivationen genom att få experthjälp av ett team med dietist (min dietistkompis Maria Nygårds- superduktig!), personlig tränare, läkare och psykolog.  Mycket av materialet är låst enligt DN:s nya plustjänst, så tyvärr kan jag inte komma åt allt men det jag har läst tycker jag verkar bra och vettigt. Speciellt det här stycket var bra (från länkade texten om vikt och mat, se ovan):

"Forskningen visar att det inte finns en bantningsmetod som passar alla. En del går till exempel bara ner något enstaka kilo av att hoppa över kolhydrater i pasta, bröd och potatis, medan andra rasar i vikt. 

Vi är alla unika, med olika ämnesomsättning och gener. Det gör att vi också påverkas olika av maten vi äter. Forskare börjar i dag hitta de gener som på sikt kan visa om man lättast går ner i vikt med fettsnålt, lågkolhydratkost eller balanserad traditionell medelhavsmat. Inom några år kommer det sannolikt att finnas gentester som visar vilken diet och träningsform som fungerar bäst för var och en."

Intressant. Kommer bli rusning efter de där gentesterna, om de nu någonsin går att uppfinna och om man lyckas utveckla dem korrekt. Men även utan gentest tror jag att de flesta av oss känner instinktivt vad som passar oss bäst, bacon- eller fruktbaserad frukost, löpning, gymträning eller långpromenader osv. Och kontentan här tycker jag är att det inte finns någon universallösning eller mirakelmetod. Vi är alla olika.Och tur är väl det, vad likriktat och enformigt det hade blivit annars.

Bild: DN

Kaffe och mättat fett kan försvåra graviditet

Idag skriver

DN

om en ny dansk studie som visar att kaffe kan minska möjligheten att bli gravid. Chanserna minskar redan vid tre koppar per dag (som för övrigt är den gräns som Livsmedelsverket rekommenderar gravida, max tre koppar kaffe per dag) Den danska studien presenterades igår på den pågående europeiska fertilitetskonferensen i Istanbul.

–

Kvinnor som dricker fem koppar varje dag har hälften så stor chans att bli gravida jämfört med dem som avstår. Det betyder att för mycket kaffe påverkar chansen lika mycket som rökning, och det förvånade oss, säger Ulrik Schiøler Kesmodel, läkare vid fertilitetskliniken vid Århus universitetssjukhus i Danmark till DN.

Mättat fett minskar fertilitet

Under fertilitetskonferensen presenterades också en studie om valet av fett i kosten kan påverka en kvinnas chans att få barn med hjälp av provrörsbefruktning.

–

Det tycks som om mycket mättat fett, till exempel från mejeriprodukter, ger något sämre äggproduktion, sämre embryokvalitet och färre barn. Studien antyder att enkelomättade fetter i till exempel olivolja och avokado är att föredra, säger Jorge Chavarro, professor vid Harvard school of public health till DN.

Min kommentar

Som småbarnsmamma är jag helt beroende av kaffe (och planerar inte just nu att bli gravid) men tycker det är lite läskigt när det framkommer resultat som det här, som visar hur mycket kroppen verkligen påverkas. Sedan vet vi ju inte om det är koffeinet i sig eller andra ämnen i kaffet som ger de här effekterna. (Detta togs upp i studien, DN skrev kort även om det.) Kaffe skulle väl nästan klassas som en drog om det lanserades idag. Åtminstone som ett kosttillskott.

Väldigt intressant att även fettkvalitet i maten påverkar fertilitet. Det känns ju spontant ganska självklart – du blir vad du äter etc. Och så dras ju oundvikligen en ny parallell till riskerna med LCHF (och ja, jag VET nu att ett fåtal äter LCHF helt baserat på vegetabiliska fettkällor- men majoriteten av alla LCHF: are gör det ju inte…)

LCHF ökar risk för hjärtsjukdom

Idag rapporterar DN om en ny svensk-amerikansk studie

 som visar att LCHF-kost ökar risk för hjärtsjukdom och stroke. Studien är en av de största vetenskapliga undersökningarna hittills om de långsiktiga effekterna av lågkolhydratdiet.

–

Den som vill gå ner i vikt bör inte okritiskt kasta sig över modedieter som Atkins och LCHF och stirra sig blind på kortsiktiga viktresultat. Man måste också tänka på de långsiktiga hälsoeffekterna, säger Hans-Olov Adami, professor i cancerepidemiologi vid Karolinska institutet till DN.

Han har tillsammans med sina kolleger undersökt matvanor och livsstil hos nästan 44

000 svenska kvinnor åren 1991–92, det vill säga några år innan lågkolhydratdieterna blev populära i Sverige. Studien publiceras i dag i medicintidskriften British Medical Journal.

Proteiner från kött ökar stroke- och cancerrisk

Forskarna har intresserat sig för hur mycket kolhydrater och protein kvinnorna åt. Vid en uppföljning femton år senare hade 1

270 fall av hjärtsjukdom och stroke inträffat bland kvinnorna. Studien visar att kvinnornas risk att insjukna i hjärtsjukdom och stroke ökade i takt med att de höll nere på kolhydrater och åt mer protein. Det ledde till 4–5 fler fall av hjärtsjukdom och stroke bland 10

000 kvinnor och år. En förklaring till att kvinnorna fick hjärt-kärlsjukdomar kan enligt forskarna vara att de åt mycket proteiner från kött i stället för från växtriket, då rött kött kan öka risken för både stroke och cancer.

–

Det är en väsentligt ökad risk att drabbas om man äter på det här viset. Hjärtsjukdomarna ökar med nästan en tredjedel, säger Hans-Olov Adami.

Alicja Wolk, professor i nutritionsepidemiologi på Karolinska institutet, ser en röd tråd i de senaste årens koststudier:

–

Om man vill äta sig frisk ska man välja proteiner och fett framför allt från växtriket och minska konsumtionen av animaliska produkter. Det är rekommenderat att dra ned på de ”snabba” kolhydraterna från till exempel vitt bröd, söta drycker och andra söta produkter, och äta tillräckligt med fiberrika livsmedel, säger hon till DN.

Kommentar överflödig den här gången tycker jag  ;)

PS. Bilderna är lånade från DN och Netdoktor.

HCHF

Idag skriver DN att försäljningen av livsmedel med farliga (mättade) fettter ökar SAMTIDIGT som sockerkonsumtionen är fortsatt hög. Kan vi då dra slutsatsen att LCHF-trenden har bidragit till ett HCHF-samhälle (High Carb High Fat) med ökad fetma, hjärt-kärlsjukdom och diabetes som ett brev på posten? Ni vet vad jag skulle svara på den frågan...

Sugen på lite äggsnack då?

Apropå

popcorn

, och så här inför påsk, det är ju lite roligt att Pressbyrån och vissa ICA-butiker nu kan erbjuda ett kokt ägg som LCHF-snack.Vilket Kostdoktorn skriver om

här

.

Sedan kan vi ju diskutera: 1. Hur fräscha känns de här äggen? Hur länge har de samlat damm där i snackshyllan? 2. Hur motiverat är priset? 8 kr? Det kostar väl nästan sex okokta ägg i vanliga fall?

Nej tack, själv föredrar jag en större förpackning KRAV-märkta ägg där hönsen garanterat har fått sprätta runt ute i friska luften och jag vill ha mitt ägg lite mellankokt, halvlöst, det blir det på sex minuter (om ägget ligger i från uppkok/kallt vatten).

Mat är inte bara mat

Matkriget debatteras vidare i DN, den här gången genom en ny synvinkel från Miriam Sjöholm. Trots att hon bara är 21 år har hon en mängd erfarenhet och kloka funderingar kring mat. Hon har jobbat på mjölkgård i Turkiet, på restaurang i London och är på väg till Nepal för att plocka kaffe. Drömmen är att utbilda sig till gastronom och fortsätta läsa antropologi och matkultur på Stockholms universitet.

   - Jag tror inte på några dieter alls, självklart behöver vi både fett och kolhydrater. Det finns många mycket viktigare frågor att diskutera kring mat, som miljön, hållbarheten, djurhållningen och tillsatserna, säger Miriam till DN.

Det stora matintresset har hon fått hemifrån, hemma hos Miriam samlades familjen i köket, de åt alltid middag tillsammans och alltid lagad mat.

- Middagarna var ryggraden i vår familj, själva stöttepelaren. Och vänner var alltid välkomna.

När Miriam var tio år blev hennes far hjärtsjuk. Han drabbades av stroke när hon var fjorton och dog när hon var sexton. Även här blev maten viktig. Och tröstande.

– Visst var det tunga år när pappa var sjuk, men vi hade alltid maten tillsammans. Den blev ännu mer central och höll ihop familjen. Allt viktigt hände runt köksbordet hemma hos oss. När pappa hade dött, jag var sexton år då, minns jag att vi satt uppe hela natten vid köksbordet, tillsammans med vänner som kom och gick, och åt. Jag minns vad vi åt också, pasta, och pepparkakor och en banankaka, tror jag. Mamma trodde mycket på närhet, på att göra saker tillsammans. Hon sa, ”nu ska vi äta gott, vi ska inte glömma att njuta”.

Bild: DN

Så fint. Och klokt.

Matkriget...

Är egentligen så innerligt trött på matkriget men måste bara kommentera Maj Lis Hellénius uttalande i DN. Det är ju inte klokt att hon som forskare får påhopp och hotmejl från LCHF-are. Vad är det för värld vi lever i? Forskare hotas och provokatörer som Katrin Z hyllas som "expert" och får ge ut (mobbnings-) bok. (Som förövrigt får en intellektuell totalsågning här. Så bra.).

Orkar inte.

Men en sak som Maj Lis Hellénius tar upp och som jag tycker är viktig är det här:

"Vi forskare har inte varit särskilt duktiga på marknadsföring och kommunikation. Vi garderar oss ständigt och säger ”å ena sidan” och ”å andra sidan”. Enkla, raka budskap är det som går hem."

Precis så är det, ju mer du kan om ett ämne desto svårare blir det. Betydligt fler gråzoner än svart och vitt. Och det är därför kommunikation är så viktigt. Jag kommer utveckla mina tankar (som jag påbörjade här) i kommande inlägg.

Low Fat High Ego


Nyligen skrev Catarina Rolfsdotter- Jansson en riktigt bra LCHF-kritisk artikel i Sydsvenskan med rubriken "I ivern att bli smala missar vi omtanken om andra".

- Det stora flertalet som äter enligt LCHF-metoden äter högst upp i näringskedjan, mycket kött, mjölkprodukter och ägg. Det rimmar illa med de utmaningar vår planet står inför, skriver Catarina Rolfsdotter- Jansson.

Hon menar att om alla på jorden åt som vi gör idag räcker inte en planet. Det behövs tre. Maten, och då främst köttproduktionen, står för en stor del av resursuttaget.Köttsuget gör att regnskog skövlas för att dels skapa betesmark, dels odla sojabönor som ges till djur för att de ska växa snabbare. När regnskogen skövlas minskas planetens kapacitet att absorbera den koldioxid vi släpper ut. Om vi äter sojabönorna eller annat vegetabiliskt protein utan att ta omvägen via ett djur kan vi mätta upp emot nio personer istället för en. Äter man främst nötkött tillkommer utsläpp av växthusgaser i form av farligt potent metangas. 

Catarina Rolfsdotter- Jansson skriver också om hur djur­etiken hamnar i skymundan för vågen. Och inte minst den egna hälsan I Sverige äter vi nu 1,6 kilo kött i veckan (mer än dubbelt så mycket som 1990). Internationella cancerforskningsfonden WCRF rekommenderar – baserat på vetenskapliga belägg – att vi ska begränsa konsumtionen av rött kött till ett halvt kilo i veckan och helt undvika charkuteriprodukter. Vilket ju rimmar illa med LCHF-teorin.

Hurra för Catarina Rolfsdotter-Jansson säger jag! Hoppas att hennes expertråd får den spridning de förtjänar och att LCHF-egoisterna lyfter blicken från sina kött- och fettfyllda tallrikar och börjar se och respektera andra människor, djur och den planet vi trots allt lever på tillsammans.
 
Bild: Sydsvenskan.

Ät bra- tänk långsiktigt

...så kanske du får vara med om att bli en "future hipster", när det händer på riktigt.

Eller för att citera Cissi Wallin i Expressen idag. Hon säger så här efter att ha blivit inlagd på sjukhus med bukspottskörtelinflammation efter några månader på LCHF:

"Blir så ledsen över att jag och många med mig tänkt mer på snabb viktnedgång och quick fixes än vad en diet eventuellt gör med kroppen på sikt..."

Och bästa citatet från klippet:

"My friend Lisa shared everything she was eating. Like, who cares, it´s a fucking donut" :)

LCHF- farligaste modedieten på länge

...enligt DN och Netdoktors nyhetsbrev:

LCHF (Low Carb High Fat) är lågkolhydrat- och högfettsdieten som splittrar läkarvärlden. Förespråkare menar att dieten kan bota diabetes, medan motståndare beskriver den som livsfarlig.

- Det är den farligaste modedieten vi har haft på länge, säger Mai-Lis Hellénius, professor i kardiovaskulär prevention, och ansvarig för livsstilsmottagningen vid Karolinska Institutet i Solna, till DN.se.då
LCHF-dieten har ökat kraftigt i popularitet de senaste åren, det märks inte minst på kvällstidningarnas löpsedlar och bokhandelns försäljningslistor.

Andreas Eenfeldt är läkaren som driver den välbesökta LCHF-bloggen Kostdoktorn, han menar att LCHF handlar om att äta riktig mat. Att undvika socker och stärkelserik mat och istället äta sig mätt på kött och feta mjölkprodukter.

LCHF-dietens fysiologiska effekter har debatterats flitigt under åren. Förespråkare hävdar att dieten leder till en kraftig viktminskning, att den därför botar diabetes och sänker blodtrycket. Andra tror att dieten är direkt skadlig för kroppen.

Mai-Lis Hellénius menar att LCHF-dieten kan leda till hjärtinfarkter och kärlsjukdomar. Hon varnar för att ta bort allt bröd, potatis och pasta i kosten och ersätta med hög mängd animaliska fetter. Även om du går ner i vikt gör de mättade animaliska fetterna att många får höga blodfetter, åderförkalkning, och ökad risk för hjärtinfarkt, stroke och demens.

Min kommentar:
It ain´t over till it´s over (eller ännu bättre- It ain´t over till the FAT lady sings, haha). Nu trappas LCHF-kriget upp igen. Men jag tror ändå att vi ser början på slutet för bålgetingarna.

Trenden vänder



Här kommer ytterligare ett tecken på att trenden vänder, bort från stabbiga LCHF-tallrikar mot mer fräscha, vegorätter (hej 90-tal!):

Coola matmorsorna Emma Hamberg och Anette Rosvall lagar grönt i senaste numret av Amelia.Jag ska testa deras friterade basilikahalloumi i helgen. Mums!

Amelia spinner vidare på nya ideal från USA med Kathy Freston och boken”Veganist, lose weight, get healthy, change the world” i spetsen. Jag skrev om den gröna vikttrenden  i ett tidigare blogginlägg redan i somras. För att återigen citera kloka Anna Britta Ståhl:

”...störst genomslag får den dietmetod som tar utgångspunkt från motsatsen till rådande kosttrend.”

Så LCHF har visst redan blivit so last year...

Nej, hörrni, nu har jag inte tid att sitta här framför datorn längre. Nu säger jag tack och hej för gott i den här tröttsamma nätdebatten. Det är dags att gå vidare både i den här bloggen och i det mer viktiga, riktiga livet. Och nu fick jag visst bråttom, ska iväg på after work med en kompis. Får väl därför avsluta med en skål på er alla LCHF:are! Eller just det, ni kanske inte kan ta ett glas vin eller en öl... utan får hålla er till... vatten...? Jaja, HEJ DÅ!


Få svenskar tror på LCHF

Bara 3 procent av svenskarna anser att det är bra för hälsan att äta mycket fett. Det visar en undersökning som Livsmedelsverket har gjort och som presenterades den 17e januari i år.

– Det tycker vi är mycket positivt. Det visar att det är en missuppfattning att många svenskar skulle ha anammat högfettdieterna, säger Anette Jansson i Livsmedelsverkets pressutskick.

För att ta reda på vad svenskarna anser om matvanor och fett har Livsmedelsverket, med hjälp av TNS Sifo, ställt frågan om vad som är viktigast för hälsan när det gäller fett. Resultatet visar att svenskarnas uppfattning om vad som är bra fett överlag stämmer med Livsmedelsverkets kostråd. Bara 3 procent av de intervjuade tror att det bästa för hälsan är att äta mycket fett. 38 procent tror att det i första hand är bra att minska mängden animaliskt fett, från till exempel smör och charkuterier, och 18 procent att man i första hand bör minska mängden fett, oavsett typ av fett. Bland de yngre är det ännu fler, 47 procent, som tror att det är hälsosamt att minska på det animaliska fettet.

Här hittar du undersökningen i sin helhet.

Dietistens syn på saken

I den LCHF-storm som den här bloggen har drabbats av vill jag klargöra några saker:

Först och främst: Dietister och Livsmedelsverket förespråkar inte en fettsnål kost.

Vi tror att den energi vi får från maten bör innehålla en balanserad mängd fett, protein och kolhydrater, där en tredjedel av energiintaget, 25-35 %, ska komma från fett, 10-20 % från protein och 50-60% från kolhydrater.

Det är ungefär samma proportioner som så kallad medelhavsdiet. Svenskarnas mat har idag den fördelning mellan fett och kolhydrater som Livsmedelsverket rekommenderar men det är fel sorts fett: för lite fleromättat fett och för mycket mättat. När det gäller kolhydrater får vi i oss för mycket socker och för lite fullkorn.

Mer information om Livsmedelsverkets kostråd hittar du här.

Många får också i sig mer energi än de gör av med, därav rekommendationen om 60 minuters fysisk aktivitet per dag.

Dessutom, som jag vid flera tillfällen har påpekat i den här bloggen, är det viktigt att se till individen. Hur ser dina matvanor ut idag, hur kan du förbättra dem i förhållande till din livsstil i övrigt? Har du ett stillasittande eller aktivt jobb? Tränar du på fritiden? Hur gammal är du? Och sist men inte minst, vilken sorts mat tycker du är god? Bra mat ska ju vara god mat.

Varsågod för information.