Fransk gryta värmer i vinterkylan


Jag gillar det här med pappaledighet. Igår hade David ägnat lång tid åt att laga en Cassoulet, fransk gryta med ursprung från medeltiden. Här samsas nötkött, korv, bönor, morötter och selleri med rödvin, rosmarin och timjan. Jättegott. En Cassoulet går rätt snabbt att svänga ihop, det är själva långkoket som bör ta tid, köttet blir mörare då, vår gryta var ännu godare idag.

Här är receptet som David använde, från Recept.nu. Vi skippade kycklingen (och ankfettet). Och serverade med bröd (typ lite dåligt, vitt bake-up från frysen med rasande högt GI...).

Hälsoeffekter
En Cassoulet innehåller mycket protein, järn och B-vitaminer. Både från nötköttet, korvarna, baconet och bönorna. GI-värdet blir ganska lågt tack vare bönorna (och den höga proteinhalten), ännu lägre blir det om du väljer ett grövre bröd bakat på surdeg med hela korn, till.

Alla rätter som lagas som gryta eller soppa bevarar vitaminnivåerna bättre eftersom inget vatten hälls bort (tillsammans med en hel del vattenlösliga vitaminer, speciellt B och C-vitamin) utan all vätska kokas ihop och koncentreras.

Bild: Recept.nu

Ta tillvara på maten

När det gäller att äta klimatsmart är det viktigt att ta tillvara på maten och inte slänga.

När jag jobbade för Arla.se tog vi fram ett tema som gick ut på att tänka resursklokt och ta tillvara på rester, som du hittar här.

Annars tycker jag att Lantmännens Facebook-kampanj är riktigt bra i den här frågan. Äntligen en sida som verkligen engagerar och ett företag som vet hur man jobbar smart med Facebook (och klimatsmart mat).

Snabbmat


Lammkorv med ugnsrostade grönsaker och myntasås
Snabbt, enkelt och gott. Dessutom nyttigt och klimatsmart.

4 p

4 lammkorvar, ca 500 gram
1 gul paprika
1 röd parika
2 squash
1 ask cocktailtomater
Rapsolja
3 dl Bulgur
3 dl Turkisk yoghurt
1 kruka färsk mynta
Salt och peppar

Sätt ugnen på 225 grader. Koka upp bulgurn enligt anvisningar på paketet. Skölj grönsakerna och skär squashen på längden och parikan i mindre bitar. Lägg i en långpanna. Häll över cocktailtomaterna. Droppa över olja. Salta och peppra. Ställ in ugn i ca 5 minuter. Skär korvarna på längden, lägg ovanpå grönsakerna och låt stå i ugn 5-10 minuter. Blanda under tiden ihop myntasåsen: turkisk yoghurt + hackade myntablad, salt och peppar.

Klart!

Hälsoeffekter
Lammkorven ger protein, järn och B-vitamin. Paprikan ger C-vitamin, alfa- och betakaroten (antioxidanter och förstadium till A-vitamin). De ger också fibrer, liksom squashen och bulgurn. Tomaterna innehåller antioxidanten lycopen och yoghurtsåsen ger kalcium och protein.

Lammkött är klimatsmart
Oavsett KRAV-märkning eller inte är lammkött bra för miljön eftersom lamm lever ett "naturnära" liv med bete. Så här skriver DN om klimatsmart mat:
"Allt lammkött är bra köttalternativ, både ekologiskt och konventionellt. Svenskt lamm innebär förstås också mindre transportutsläpp."

Inget är förbjudet


Jag gillar inte pekpinnar och regler när det gäller mat. Som dietist tycker jag istället att all mat kan vara ok. Som Stephan Rössner brukar säga- "du kan äta allt men inte alltid". Och inte i för stora mängder skulle jag vilja tillägga.

Men att njuta av god mat och "unna sig en guldkant" då och då tycker jag är självklart. Det blir så himla tråkigt annars. Dessutom tror jag att förbud ofta får omvänd effekt. Den maten, det godiset eller vad det nu är vi förbjuder oss blir extra lockande och kanske omöjligt att motså. När vi väl faller för frestelsen kan det bli en ordentlig smäll och vi överäter av det goda. Då är det smartare att unna sig lite och oftare istället.

Livsmedelsverket håller med mig och ger klartecken att äta ca 200-300 kalorier om dagen, av vad de kallar "utrymmesmat" Översatt till sötsaker blir det cirka 7- 10 godisbitar, 2-3 chokladrutor eller 2 glas vin (men det ska vi ju inte dricka varje dag av andra anledningar...)

Så lägg ner pekpinnarna och njut lite mer tycker jag.

God helg!

Istället för gymmet

Alltså det här med träningen... Är inte helt lätt att få det att funka med jobb, lilla barnet hemma och hunden. Minusgraderna, mörkret och en och annan förkylning gör det ju inte direkt lättare. Därför tänker jag lite manana. Jag tar nya tag i januari, jag och hela svenska folket.

Och tills dess hemmatränar jag mer. Yoga och mage/ryggövningar varannan kväll sådär. Här hittar jag motivationen Och tänker som i artikeln- "jag gör bara några övningar i 5 minuter" och sen blir det kanske mer av bara farten.

I samma artikel slår även Sabina Derneby, personlig tränare, ett slag för hemmaträningen och menar att en liten träningsstund dagligen är nyttigare för kroppen än att träna hårt en gång i veckan.

Och å, vad jag håller med småbarnsmamman Katarina Hasselberg som säger till SvD:

- Det är så skönt att jag bara kan rulla ut mattan och klockan kan vara nio, halv tio på kvällen. Jag hade aldrig orkat göra mig i ordning för att gå till ett gym så sent. Det blir ett helt projekt. Istället vill jag vara hemma med min sambo Christer och med Elias. Min egen tid på helgerna vill jag hellre lägga på att gå ut och handla eller träffa en kompis och ta en fika, säger hon.

Smart mat


I hjärnan finns cirka 100 miljarder nervceller. De kommunicerar med varandra genom att skicka signalsubstanser, kemiska ämnen som blir nervcellernas budbärare.På en minut kan signalsubstanserna överföra miljontals meddelanden till och från hjärnans nervceller. Snacka om simultankapacitet.

Det finns ett 60-tal hittills upptäckta signalsubstanser, de mest kända är serotonin, dopamin och noradrenalin. Ämnen som på olika sätt påverkar vårt humör och våra känslor. Brist på serotonin har visat sig ha en stark koppling till depression och ångest.

Aminosyran tryprofan är en av byggstenarna till serotonoin. För att kroppen ska kunna tillverka serotonin behöver vi alltså äta mat som innehåller tryptofan, här kan vi satsa på proteinrik mat som kött, fisk, kyckling och mjölkprodukter. Även vitamin B6 och mineralen magnesium behövs vid tillverkning av serotonin, vilket det finns gott om i till exempel banan och fullkornsprodukter.

Källa och bild: boken "Människans fysiologi"

Alfakaroten- nyupptäckt och livsviktigt


Igår skrev SvD om alfakaroten, ett hittills förbisett ämne som finns i till exempel pumpa och morötter och som kan minska risken att dö i förtid med 39 procent. SvD skriver att alfakaroten kan vara den felande länk som förklarar varför vissa frukter och grönsaker, men inte vitaminpiller, tycks skydda mot hjärtsjukdomar, cancer och diabetes enligt forskare i USA.

Min kommentar
Mycket intressant, och som min vän Anna Sjögren skrev på Facebook igår: "Beta-karoten har man vetat om länge, men varför har ingen tänkt på alfa-karoten? Alfa kommer ju före beta."

Jag tycker också att det är bra att SvD uppmärksammar hur vitaminpiller kan sakna ämnen som finns naturligt i frukt och grönt, ämnen som forskarna ännu inte har hittat eller som är svåra att återskapa kemiskt. Men som ändå är livsviktiga för oss. Slutsats: ät mer frukt och grönt!

Bild: Klimat

Varm, stark och god


Tomatsoppa med ingefära och kikärtor
4p

1 burk Kikärtor (eller ca 2-3 dl hemlagade, kokta)
1 burk passerade tomater
2 morötter
3 potatisar
1 vitlöksklyfta
1/2 gul lök
1 bit ingefära (ungefär lika stor som en valnöt)
1 tsk Tomatpuré
1 krm- 1 tsk Sambal Oelek (beroende på hur starkt du vill ha det)
1 kruka färsk basilika
Salt och peppar
Rapsolja

Skala och skiva potatisarna och morötterna. Hacka vitlök och lök och fräs löken i lite rapsolja + Sambal Oelek. Lägg i potatisarna och morötterna. Häll över passerade tomater, fyll burken två gånger med vatten och häll i (alltså häll i ca en liter vatten). Lägg i buljongtärningen. Låt koka upp och sedan sjuda cirka 15 min. Blanda i färska basilikablad. Mixa soppan slät med stavmixer. Lägg i kikärtorna och garnera med basilikablad. Klart!

Hälsoeffekter
När det gäller smak får du en bättre smakeffekt om du tillsätter Sambal Oelek (eller chili, curry eller annan stark krydda) i het olja eftersom smakämnena bättre frigörs på så sätt (fett är en smakbärare).

Kikärtor har lågt GI-värde, innehåller mycket fibrer, protein och vitaminer (speciellt folsyra) mineraler (framförallt järn och kalcium). Morötter innehåller mycket fibrer och betakaroten (förstadium till vitamin A)och ingefära kan ha viss effekt på immunförsvaret, läs mer i mitt tidigare inlägg om ingefära.

Hälsa ut i tåspetsarna


Just nu skriver jag en artikel om medicinsk fotvård.Efter research och efter att själv ha fått prova på en behandling kan jag bara konstatera att min mormor hade rätt. Hon brukade nämligen alltid säga:

"Som du mår i fötterna mår du i hela kroppen."

Jag tror att du håller med mig efter en vinterdag i för kalla skor eller en helkväll i för höga klackar.

Och allra viktigast när det gäller hälsa och fötter är fotvård vid diabetes. "Den diabetiska foten" är ett begrepp som beskriver hur ett långvarigt, högt blodsockerpåslag kan ge perifer nervskada. I kombination med sämre blodcirkulation ger det diabetiker sämre känsel i fötterna och risk för att utveckla fotsår. Som tur är har alla diabetiker rätt till medicinsk fotvård och/eller att någon ser över deras fötter en gång per år.

Läs mer i Tidningen Apoteket, decembernumret. Oemotståndlig cliffhanger, eller hur?

De tre bästa matbloggarna

Det här är ingen matblogg. Då och då dyker det upp ett recept där jag tar upp hälsoeffekter av maten, vilka vitaminer/mineraler eller andra näringsämnen det finns gott om i just den rätten.

För även om jag är dietist och älskar mat ( i alla fall att äta den...) så är jag inte helt inne på matlagning utan är mer intresserad av effekterna, vad som händer i kroppen av maten vi äter. Dessutom tror jag att det är så mycket mer i vår livsstil som påverkar hur vi mår, inte bara matvanor utan också hur mycket vi rör på oss, hur vi sover och om vi stressar.

Som tur är finns det andra som är så mycket bättre på det här med matbloggande. Här ser ni mina favoriter:

Mat.Såklart.

Pickipicki.se

och till sist något sött också:

Söta saker

En evighetsmaskin



DN.se skriver om myten kring hamburgaren som aldrig ruttnar. Det handlar om att Mc Donald´s möjligen tillsätter så mycket konserveringsmedel i sina hamburgare att de bevaras för lååång tid framåt.

Myten har cirkulerat på nätet, à la råttan i pizzan. Och i DNs artikel beskrivs ett exempel där Karen Hanrahan på sin blogg "Best of Mother Earth" visar upp en hamburgare som hon haft liggande i 14 år. Den ser fortfarande ut att komma direkt från serveringsluckan på McDriven.

Men artikeln tar hål på myten och menar att även en hemmagjord hamburgare håller länge, åtminstone flera dagar, utan att ruttna.

Och som DN skriver:

Slutsatsen blev att en hamburgare från McDonald’s, eller någon annanstans ifrån för den delen, inte ruttnar så länge den är lagom liten och har tillräckligt stor yta. Då hinner fukten dunsta och möglet har ingen chans att växa. Det finns alltså inga hemliga konserveringsmedel i McDonald’s burgare.

Det är ju genom att skära kött i tunna skivor som man sedan kan torka det. Något som mänskligheten känt till i ett par tusen år.

Bild: Gratissaker.com

Prisvärda matkassar på nätet?



Nu har tidningen Privata Affärer (nätversionen) gjort en jämförelse mellan olika matkassar på nätet. En väldigt seriös undersökning där de har köpt hem sju olika kassar och vägt upp samtliga ingredienser och räknat ut prispåslag jämfört med att handla i butik. Det handlar alltså om middagskassar, nättjänster som erbjuder kassar recept och ingredienser till 4-5 middagar, oftast för 4 personer.

Coops Mataffären.se visar sig vara mest prisvärd med ett påslag på 78 kr och Tasteline låg sämst till med 246 kr extra.

Här ser ni min egen, mindre seriösa undersökning. Och här. Det slutade faktiskt med att jag la ner jämförelsen eftersom vi tyckte det var tråkigt att inte själva kunna styra över vilken middag vi ville laga + att det tog så mycket längre tid än att svänga ihop det vi är vana vid. Dessutom, Coops matkasse som vann testet var enligt mig väldigt tråkig, innehöll både för lite grönsaker och fantasi.

Bild: Mataffären.se

The big picture


Hundar är fantastiska. De kan söka sig hem även om de kommit vilse flera kilometer bort. De kan vakta sin husse eller matte på liv och död. Och de kan till och med rädda livet på människor genom att nosa sig till höga blodsockernivåer vid diabetes. Men ibland kan de inte upptäcka att den där lilla valpen de bär omkring överallt bara är av plast...

Min hund Dottie är skendräktig och nu har kullen utökats till två plastvalpar som hon inte lämnar ur sikte en sekund. Hon vill dessutom bara gå superkorta, tråkiga promenader och har slutat äta. Snap out of it Dottie!

Det får mig att tänka på att vi ibland går omkring och oroar oss över ett problem, kanske några kilos övervikt, kanske en smärta i ryggen eller att vi plötsligt har fått svårt att sova. Och så angriper vi problemet på det sätt vi tror är snabbaste lösningen, vi äter nyttigare, går till sjukgymnasten, tar insomningspiller. Men det vi missar är förmodligen något större, mer övergripande. Kanske är det jobbsituationen som stressar, får oss att tröstäta och ger ryggproblem. Att byta jobb skulle då vara det bästa vi kan göra för vår hälsa. Att se till helheten, the big picture kan vara avgörande.

Dotties skendräktighet får mig också att fundera över hormoner och hur de kan styra och ställa med vårt välmående. Nu tänker jag alltså mer på oss människor :) och kanske framförallt kvinnor. På livcykelns olika hormoner, vid graviditet, amning, klimakterium och stresshormoners påverkan. Ofta är det vår vikt som påverkas och ökar. Återkommer med ett inlägg om det när jag har läst på lite.

Så får du i dig D-vitamin

Solljus är en naturlig källa till D-vitamin, kroppen bildar D-vitamin av sig själv när huden träffas av ljus (till exempel i ansiktet och på händerna).Det behöver inte vara fråga om strålande solljus, vi kan bilda D-vitamin även om det är molnigt ute. Men vi behöver vistas i ljuset tillräckligt länge, cirka 10-20 minuter för att kroppen ska hinna bilda D-vitamin. Ju molnigare det är desto mer tid ute behövs.

Därför är det en bra idé att gå en promenad när det är (mer eller mindre) ljust ute, på förmiddagen eller vid lunchtid. Ljuset piggar också upp allmänt eftersom det har inverkan på regleringen av melatonin, kroppens sömnhormon.


Eftersom ljus ändå är en bristvara just nu kan det vara bra att även satsa på D-vitaminrik mat, som:

- fet fisk
- D-vitaminberikad mjölk (mellan- lätt- och minimjölk)
- D-vitaminberikat matfett




D-vitaminhalt i µg (mikrogram) för olika livsmedel (källa: Livsmedelsverket):
  • Bläckfisk 1,3 µg/100 g
  • Böcklingfilé 19,1 µg/100 g
  • Inlagd sill 11,27 µg/100 g
  • Hälleflundra 9 µg/100 g
  • Kaviar 2,5 µg/100 g
  • Löjrom 7 µg/100 g
  • Lax 12,5 µg/100 g
  • Sardiner i olja 15 µg/100 g
  • Makrill 3,9 µg/100 g
  • Räkor 0,5 µg/100 g
  • Röding 10 µg/100 g
  • Rödspätta 3 µg/100 g
  • Senapssill 5,7 µg/100 g
  • Stekta fiskpinnar 0,87 µg/100 g
  • Tonfisk 4,5 µg/100 g
  • Torsk 1 µg/100 g
  • Ål 48 µg/100 g
  • Kantareller 2,5 µg/100 g
  • Ägg 1,4 µg/100 g
  • Äggula 4 µg/100 g
  • Bacon 0,5 µg/100 g
  • Entrcote 0,8 µg/100 g
  • Fläskkött 0,6 µg/100 g
  • Kalkonkött med skinn 1,4 µg/100 g
  • Kycklingfilé 0,5 µg/100 g
  • Nötfärs 0,5 µg/100 g
  • Nötkött 0,5 µg/100 g
  • Standardmjölk 0,02 µg/100 g
  • Lättmjölk 0,4 µg/100 g
  • Mellanmjölk 0,45 µg/100 g
  • Åsens lantmjölk 0,02 µg/100 g
  • Smör 0,6 µg/100 g
  • Margarin 7,5 µg/100 g
Så här skriver Livsmedelsverket om vilken effekt D-vitamin kan ha på vår hälsa:

"Det finns forskning som tyder på att D-vitaminbrist kan ha betydelse för risken för tarmcancer, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. D-vitaminbrist har också satts i samband med tillstånd som kronisk smärta, autism och depression, men det vetenskapliga underlaget är ännu svagt."