Resultat so far...

Tillbaka till de syrade grönsakerna. Spänningen är olidlig. Här ser ni hur steg 1 avklarades, dvs själva syrningen. Nu ska burkarna stå mörkt i 10-12 dagar, så 20e augusti återstår det att se resultatet. Jag ska försöka att inte bryta ihop om det bara är mögliga rester kvar då. Bara att göra om det (med vassle) i så fall. Tålamod.

Steg 1 klart. Nu ska syrning och lagring i rumstemperatur ske under ca 10 dagar.

Det här blev en bra hjälp (Davids mandolin). Gäller att akta fingrarna bara.

Tips från Vegetariska kokboken: glasburkarna steriliseras genom att ställas in i 100 graders värme i ugn.

Kompletta inköp: salt utan jod, lagerblad, glasburkar med gummiring, morötter, rödbetor och gul lök.

Snabb trendspaning

Nu blev det ett avbrott i syrningen, dels på grund av en bebis som aldrig ville somna igår kväll och dels på grund att jag kände för att skriva om lite annat. Det är ju inte bara en mjölksyrningsblogg det här...

Så istället kort om vad jag tror kommer bli höstens stora trender inom hälsa:

1. Lantlig, småskalig mat. Gårdarnas mat, så lokalproducerad som möjligt och tillagad med kärlek. Finns hur många exempel som helst men jag nöjer mig med den här nystartade sajten. Här kan du handla hem mat direkt från en bondgård nära dig eller återupptäcka delikatesser från din hemtrakt. Lite som ett närproducerat, ekologiskt och KRAV-märkt Blocket.

2. Mental träning. Jag kollar just nu in Itunes enorma utbud av Yoga-podcasts. Finns hur mycket som helst. Guidad djupavslappning, mental boost inför jobbintervjun, coaching och avslappning för att bli av med oro, nedstämdhet, oönskad viktökning, rökning, etc, etc. Allt är gratis. Och än så länge bara på engelska men det är nog bara en tidsfråga innan det kommer svenska podcasts med mental träning som tex Walkfriend Mindfulness som jag skrev om i ett tidigare inlägg. Det här lär ju snart komma som appar till iPhone. Om det inte redan finns (vet inte för jag köper min efterlängtade iPhone först om ett par veckor).

Kom ihåg var ni läste det först...

Klara, färdiga...

Nu har jag inhandlat perfekta glasburkar med gummiring på Coop, jag köpte mina på en lite större Coop-affär (på Östgötagatan, söder, Stockholm).

Har funderat fram och tillbaka på om extra mjölksyrebakterier behövs. I så fall verkar de flesta syrningsrecept rekommendera att man använder vassle (silar filmjölk och använder vätskan som har passerat filtret = full av mjölksyrebakterier). Jag tänkte testa utan. Blir det misslyckat så använder jag vassle vid nästa försök.

Tydligen är temperatur de första två dagarna viktig, helst ska den ligga på runt 20 grader. Håller väderrapporten vad den lovar kan det bli perfekt att ställa ut burkarna på balkongen nu söndag-måndag. Men å andra sidan blir det alldeles för varmt om solen trots allt tittar fram. Ska fundera lite till på bra lagringsställe och mäta temperaturer inomhus i vår lilla 2a, vem vet, det kanske kan skifta lite...

Och så fort bebisen har somnat ikväll sätter jag igång med själva syrningen.

Recept + inköpslistan del 2

Här kommer några viktiga tillägg till inköpslistan:

- pepparrot
- lagerblad
- gul lök

som behövs vid inläggningen. Jag har nämligen bestämt mig för att följa Tomas Larssons recept från Taffel. Han skriver också en lång (och bra men kanske något avskräckande...) artikel om syrning här. Bra att han bjuder på sina misstag som salt med jod och att inte koka vattnet. Kokning av vattnet behövs tydligen för att få bort klor som annars stör fermenteringsprocessen. Han skriver också om vikten av att hitta bra glasburkar med täta lock. Jag tror att de kan finnas på Coop Forum eller på Åhléns. Tänkte leta där idag. Möjligtvis kan även Granit vara bra att leta på.

Och så läser jag parallellt om syrning i "Vegetariska kokboken" av Inga-Britta Sundqvist (Ica bokförlag), hon har skrivit några riktigt bra tips och har överhuvudtaget superkoll på allt om grönsaker.

När det gäller själva bakterierna så nämns det inte i något recept att man faktiskt ska köpa och tillsätta mjölksyrebakterier. De bildas ju även under syrningsprocessen. Men jag minns att vi ändå tillsatte extra bakterier då vi syrade grönsaker under min dietistutbildning. För jaa, jag erkänner jag har ju gjort det här en gång tidigare, för lääänge sen... (Kan ha varit hösten -99. På nittiotalet alltså. Länge sen som sagt. Dietistprogrammet i Uppsala hade då 20 p matlagningsteknik, jag minns mest att vi kokade ägg och spanade in denaturerat protein i olika stadier. Och det jag kommer ihåg allra mest var att jag en hel höst gick omkring i träskor, vit laboratorierock och blå hätta på Insitutionen för Hushållsvetenskap där "Fröken Ulla" härjade runt och förmanade oss studenter. Kändes lite som flicksskola från 50-talet gone wrong typ...) Men jag kollar alltså upp det här med de snälla bakterierna en gång till.

Syrade grönsaker- inköpslista

Oj, oj, vad har jag gett mig in på. Det verkar jädrans krångligt det här med syrning av grönsaker. Och tålamod är ju kanske inte min mest framträdande egenskap. Men jag SKA göra det. No mercy. Lite kul verkar det ju också.

Ni som vill hänga på får inköpslistan av mig här:

- Stora glasburkar med tättslutande glas- och gummilock. (vet inte riktigt var man får tag på det, typ större matbutiker, kök- och inredningsbutiker etc. Jag tänkte googla och kan uppdatera här om jag hittar nåt bra.

- Små glasburkar, gärna smala och höga (används för att pressa). (Här kommer min bebis barnmatsburkar väl till pass. Även Zetas kaprisburkar verkar perfekta. )

- Grönsakerna - jag testar med morötter och rödbetor. Så färska som möjligt, så ett knippe morötter och ett knippe rödbetor. Och för inläggningen behövs även pepparrot, gul lök och lagerblad.

- Salt utan jod. Jod dödar bakterier och här vill vi ju istället få full fart på de snälla bakterierna.

- Mjölksyrebakterier. Finns på apoteket.

Det var allt. To be continued...

Syrligt, snällt och trendigt


I senaste Filter läste jag att syrade grönsaker kommer att ta över tronen efter surdegsbröd i trendmedvetna köken. Gärna för mig. Mjölksyrade grönsaker är både gott och supernyttigt. Genom att äta ganska stora mängder syrade grönsaker får du i dig:

- snälla bakterier som kan skydda mot magsjuka och kanske i längden även mot allergier av olika slag.

- vitaminer och mineraler, som finns naturligt och välbevarade i de konserverade grönsakerna. Under syrningsprocessen bildas också en liten mängd vitamin B 12. Bra för veganer och vegetarianer.

- fibrer, och du slipper orolig mage eftersom syrningen gör grönsakerna mer lättsmälta.

Syrade grönsaker är en gammal konserveringsmetod där snälla bakterier fermenterar (jäser) grönsakerna genom att omvandla socker till mjölksyra (därav den syrliga smaken). I Asien är syrade grönsaker vardagsmat sedan länge, tex genom koreanska rätten Kimchi. Syrning eller fermentering ligger också bakom produker som vanlig sojasås och miso.

Visserligen verkar det rätt krångligt att syra grönsaker på egen hand, det tar tid (räkna med ett par månader), det krävs täta glasburkar i olika storlekar. Och vitkål bör du helst lagra i 15 graders temperatur (typ ha egen jordkällare). Men man kan börja med enklare grönsaker som morötter och rödbetor. Och så är det väl det som är grejen, det ska vara krångligt och ta tid. Annars är det ju inget för oss matnördar.

Jag tänkte göra ett försök till egen syrning, vi får se hur det går. Återkommer när jag har läst på lite mer.

Lånad bild från en som har lyckats:
http://nordansmak.blogg.se/

Grön broccolipasta

Och som tillägg till förra inlägget kommer här recept på en liten, god kolhydratsbomb:

Grön broccolipasta med ricotta och parmesan
4p

2 st Broccoli (färsk)
Ricotta-ost (1 burk)
Pumpafrön (tex från Saltå Kvarn, 1 påse)
Pasta (Tex Barilla Penne, 1 paket)
2 vitlöksklyftor
Oliv- eller rapsolja
Salt och peppar
Parmesan

Gör så här: Skär av och använd broccolibuketterna. Koka upp pastavatten+ pasta och låt samtidigt broccolin koka i annan kastrull med vatten som knappt täcker buketterna i ca 5 min. Rosta pumpafrön i torr stekpanna. Hacka vitlöken, fräs i oliv- eller rapsolja, obs vitlöken får inte bli bränd, då blir det inte gott... Riv parmesanosten. Blanda ihop allt: färdig broccoli + pasta, ricotta, vitlök, rostade pumpafrön, salta och peppra. Toppa med parmesan.

Kronjuvelen av nyttigheter


Broccoli kallas "The crown jewel of nutrition" och innehåller ett antioxidativt ämne som fungerar som broccoliväxtens eget självförsvar. Nyttigt för oss och nyttigt för broccoliväxten. Det här specialämnet tillverkas alltså av broccoliväxten som ett skydd mot insektsangrepp och svampar. Även vi människor kan ju ses som ett angrepp mot broccoliväxten. Då vi skär sönder en broccolistjälk med kniv eller tuggar på en bukett händer samma sak. Broccolin angrips och det nyttiga självförsvarsämnet frisätts. Därefter bryts ämnet ner till de mer aktiva ämnena isotiocyanater och indoler (som för oss människor är nyttiga antioxidanter). För frisättningen krävs närvaro av ett enzym som normalt finns inne i broccolin. Enzymet är värmekänsligt och förstörs om vi tillagar broccolin.

Så är alltså rå broccoli nyttigare än tillagad?
Faktiskt inte, tillagad broccoli är nyttigare. Äter vi till exempel wokad broccoli kan bakterier i vår mag-tarmkanal bryta ner självförsvarsämnet på samma sätt som om broccolistjälken hade angripits eller brutits av.

Broccolins innehåll av betakaroten blir också mer lättillgänglig vid tillagning. Självklart kan broccoli även ätas rå om man föredrar det, men många kan uppleva rå broccoli som svårsmält eftersom det kan ge upphov till gasbesvär.

Läs mer om broccolins supernyttigheter här.

Nå toppform genom hälsodagbok

För att må bättre och nå sina hälsomål är det viktigt att tänka över hur du lever idag. Vilka steg kan du börja med för att hamna i rätt riktning? Rom byggdes inte på en dag så för att lyckas behöver du förändra lite i taget och fundera över vilket område du bör prioritera.

När det till exempel gäller bra matvanor har det en stark koppling till hur vi lever i övrigt, hur mycket vi rör på oss, hur vi sover och hur vi hanterar stress.

Här får du ett verktyg, Hälsodagboken som jag har utvecklat för SVT och programmet Toppform, som hjälper dig att kartlägga din mat, träning, sömn och stress och visar vägen till bättre alternativ.

Genbanta?



Igår skrev DN om att det är dina gener som avgör hur du bäst går ner i vikt. Enligt den nya teorin finns ingen universalmetod utan du ska välja viktminskningsmetod efter dina genetiska förutsättningar.

Det nya gentestet utförs genom ett skrapprov från insidan av kinden som skickas till ett labb i USA där gentyp avgörs. Här kan man tex upptäcka om man har gentypen FTO, den så kallade "fetmagenen" som innebär långsam ämnesomsättning och snabbare inlagring av fett och som bäst hålls i schack genom fettsnål diet. Lite old school-Viktväktarmat helt enkelt.

En positiv studie om gentestets effekt vid viktminskning presenterades nyligen på en hjärtkongress i USA. Här avslöjade Christopher Gardner, professor i medicin vid Stanforduniversitetet, att den som väljer diet efter sin individuella gentyp minskar två till tre gånger mer i vikt än den som "går emot" sina gener.

DN:s reporter Anna Bratt, utförde gentestet, fick veta att hon var en "fat trimmer" och därför skulle minska bäst i vikt genom fettsnål diet. Sagt och gjort, efter tre veckor hade hon minskat tre kilo och dessutom mått mycket bättre än då hon testade LCHF-diet.

Än så länge finns inte gentester för viktminskning att utföra i Sverige. Dessutom behövs mer forskning och fler gener behöver undersökas, så säger i alla fall den svenska genforskaren Erik Ingelsson till DN och jämför till och med de amerikanska genresultaten med horoskop.

Min kommentar
Jag tycker det är bra att det uppmärksammas att vi alla är olika när det gäller viktminskning. Att det inte finns någon mirakelkur som funkar för alla. Den personlighetstyp och den livsstil vi har avgör, tillsammans med motivationsgrad.

Inte så GI kanske



Jag trodde att samtliga av Fredrik Pauluns egna produkter var" GI-fierade". Men det gäller ju inte för den här fruktdrycken. Ju mer sönderdelat ett livsmedel är desto högre GI har det. En hel frukt tar längre tid för magsäcken att sönderdela, tas upp långsammare och höjer därmed inte blodsockret lika snabbt. En hel frukt har alltså betydligt lägre GI än fruktdryck. Och är ju förstås svårare att tappa på flaska och sälja med etikett.

Hela dagen räknas

Som dietist slås jag ofta hur många som tolkar bättre matvanor i detalj och fokuserar till en viss sorts mat. De kan till exempel prata om hur deras nya lunchvanor ser ut, att de numera äter GI-inspirerat eller hoppar över brödskivan med smör till dagens rätt. Eller att de helt har slutat med godis och kakor.

Det som ofta glöms bort är att det är vad du äter under HELA dagen under en längre period som räknas. Att både frukost, lunch, middag och mellanmål finns med i bilden. Och att en lugn dag, stillasittande dag skiljer sig från en dag fylld av promenader eller ett tuffare träningspass. Hela dagen räknas.

Nyttiga nötter?


Nötter är goda, energirika och kan funka som ett smart mellanmål när du har bråttom. Jag gillar nötter som mellanmål tillsammans med en frukt eller att strö över morgonfilen blandat med färska bär och lite socker eller honung.

De flesta sorters nötter, som till exempel hasselnötter, valnötter, paranötter och sötmandlar innehåller höga halter av vitaminer, mineraler och essentiella fettsyror (alltså fettsyror som kroppen inte själv kan tillverka utan behöver tillsätta från maten). MEN fetthalten och därmed kalorinivån är hög. 100 gram valnötter tex ger 699 kalorier. Så om du vill behålla eller gå ner i vikt gäller det att äta nötterna med måtta. Ungefär fem valnötter eller åtta mandlar om dagen är lagom, självklart beroende på vad du äter i övrigt under dagen.

Enkelt vardagsknep



Vill du laga en godare och nyttigare köttfärssås?

Blanda i i lite rivna morötter som du fräser ihop med lök och vitlök i lite olja (innan du lägger i nötfärs, krossade tomater, tomatpuré och kryddor).

Morötterna innehåller fibrer och betakaroten, ett förstadium till vitamin A. Betakaroten är fettlösligt och kan alltså bäst tas upp av kroppen om du fräser morötterna i olja. Dessutom smakar moroten lite sött vilket balanserar de lite sura burktomaterna.

I det här mer klassiska och lite mer komplicerade Pasta Bolognese-receptet från Recept.nu hjälper även rotselleri upp smak och näringsvärde.

Bild: Recept.nu

Promenadkompisen

Nu för tiden har jag många kompisar med mig på mina promenader. Min hund Dottie är den ständiga följeslagaren. Eller en annan mamma. Och så min bebis så klart.

Men på senare tid har jag även tagit med en kompis i öronen. Jag lyssnar nämligen på ett coachprogram i min iPod. Walkfriend Mindfulness, heter det, är utvecklat av Mikael Widerdal och går ut på att träna mindfulness, att vara här och nu, samtidigt som du promenerar. Eller mentafys som Mikael Widerdal kallar det, mental och fysisk träning i kombination.

Jag har testat Walkfriend Mindfulness i ett par veckor nu och det fungerar faktiskt riktigt bra. Även om jag har lite svårt för vissa partier där man ska stå och blunda och känna jorden under fötterna (funkar inte riktigt när bebisen gnäller i vagnen och hundkopplet har snott sig runt ett par varv runt benen). Men jag gillar att tiden och nuet blir symboliserat av promenaden. Att man lämnar det förflutna bakom sig rent bokstavligt och ser framåt men inte skyndar till nästa krön. Jag gillar också att man ska låtsas att man går bredvid sig själv, som sin egen bästa vän som peppar med positiva tankar.

En annan bra sak är att programmet bara tar 20 minuter, perfekt om du vill få en paus från jobbet och egoboosta på lunchrasten.

Frukt och grönt som livsstil


Idag skriver Netdoktor och Vetenskapsradion om att frukt och grönsaker inte skyddar mot cancer. Åtminstone inte mot alla sorters cancer. Det visar en ny studie där 400 000 personers matvanor har analyserats. Här upptäcktes istället att det snarare kan röra sig om livsstilsfaktorer, att de som åt mer frukt och grönsaker motionerade mer, rökte mindre och drack mindre alkohol.

När det gällde hjärt-kärlsjukdom sågs mer direkta kopplingar till frukt och grönsaker. Här gäller alltså rekommendationen om "5 om dan", 500 gram frukt och grönsaker (och gärna så många olika sorter och färger som möjligt) för att uppnå skyddande effekt. Och självklart är motion, rökstopp och mindre mängd alkohol positivt även här.

Min kommentar:
Ett bra exempel på att det är helhetsbilden som räknas. För att hålla oss friska räknas inte bara en faktor, vad vi stoppar i munnen, utan också hur vi lever i övrigt.

Bild: Vätterstads frukt och grönt

Det nya svarta


Mitt favoritgodis är bokstavligt det nya svarta just nu. Lakrits har nämligen börjat putta ner choklad från smaktronen. Det startas lakritsavsmakningar, salmiaksällskap och trendanalyser, nu senast i en artikel av Anna-Britta Ståhl i Damernas värld. Hon skriver om lakritsrotens förmodade hälsoeffekter: som lindring vid halsont, astma och magkatarr men också att för mycket av det goda kan vara skadligt för vissa. Glycyrrhizinsyra, ett aromämne i lakrits, kan för känsliga individer rubba kroppens saltbalans och höja blodtrycket.

I artikeln lyfts denna risk upp som en fördel, trendanalytikern Henrik Mattsson menar att risken för hälsoproblem manar till försiktighet. Det går inte att vräka i sig lakrits på samma sätt som med annat godis utan det bör njutas i små mängder. En förfinad form av njutning. Och det är denna avhållsamhet som gör lakrits så hett. Helt enligt min filosofi, det är bara att fortsätta att njuta måttligt av det svarta guldet.

Omtyckt tonfisksallad

På begäran kommer här min pojkvän Davids tonfisksallad. Väldigt goda smaker och kalorifattig. Dessutom enkel och snabb att laga, kan med fördel fixas kvällen innan den ska serveras.

Davids tonfisksallad

4 port

1 paket pasta (tex Penne)
2 burkar tonfisk
1 burk kapris (obs, vanlig kapris, inte cocktail)
1 burk soltorkade tomater
1 kruka persilja
1 citron
salt och peppar

Koka pastan, spara ca 1 dl av pastavattnet. Riv citronskalet och pressa en halva, blanda med hackade soltorkade tomater, hackad persilja, kapris, tonfisk och tillsist pasta. Smaksätt med salt och peppar.

Tricket är att ha med lite av pastavattnet, gör det hela lite saftigare och stärkelsen från pastan håller ihop salladen.