Sött som stevia


Stevia eller sötflockel är det nya aspartamet, det nya sötningsmedlet som Coca Cola snart lanserar i ny lightdryck.

Det fick jag reda på när jag idag blev kontaktad av ett undersökningssföretag (för Coca Colas räkning). Jag fick svara på en mängd frågor om sötningsmedel. Här märktes oron inför att så många idag kräver äkta råvaror och är rädda för tillsatser i maten.Så vi får väl se hur det går för den här nya lightdrycken. Här kommer stevia förmodligen att lanseras som ett naturligt alternativ, det kommer ju från en växt. Men det gör ju marijuana också...

Annars tycker jag att sötningsmedel är okej i små mängder. Aspartam är väl undersökt, där visar studier på möss att höga mängder kan orsaka cancer. Översatt till människor skulle det i så fall handla om över fem liter lightdryck per dag. Men här rör det sig alltså bara om studier på möss, man vet inte om resultatet är överförbart på människor.

En annan obehaglig men ofarlig bieffekt av sötningsmedel är gasbildning och diarrée som beror på att sötningsmedlets molekyler är för stora för att kunna brytas ner i tarmen (därav ger de heller ingen energi eller kalorier)istället omsätts de av goda bakterier i tarmen och då bildas gas som biprodukt.

Bild:Stevia.se

Hett om kött


Ikväll skapar Skafferiet debatt om kött på Berns.

Fokus ligger på att allt fler restauranger, dieter och kokböcker förespråkar kött samtidigt som det kommer fler larm om konsekvenserna av vår köttkonsumtion. Är provrörsbiff och ägg utan hönor framtiden? Ska vi sluta äta kött? Eller har klimativrarna fel?

Jag tolkar det som ytterligare ett tecken på att trenden vänder mot mer grön mat, raw food och veganism. I alla fall ett ifrågasättande av dagens köttkonsumtion.

Prebiotikas koppling till IBS och vikt


Jag har tidigare skrivit om prebiotika, fibrer maten (till exempel fiberrika grönsaker, bönor och linser) som bryts ner och omsätts av goda bakterier i våra tarmar. Prebiotika är kort och gott bakteriernas mat.De flesta av oss behöver öka sitt intag av prebiotika, det här är fiberrik mat som vi ofta äter för lite av. Men det finns grupper som kanske redan får i sig för mycket av det goda och som istället för bättre maghälsa tvärtom kan få problem med gaser och "självinducerad IBS" (Irritable Bowl Syndrome). Speciellt gäller det om man för snabbt trappar upp sin fiberkonsumtion.

Det finns också teorier om att den här sortens fibrer ger ett extra kaloritillskott som tillverkas av våra tarmbakterier. Här skriver Läkartidningen mer om det och om IBS-problemet. Jag ställer mig dock tveksam till det här med extra kalorier, enligt artikeln verkar det röra sig om 2 kcal/gram fibrer. De flesta av oss äter inte mer (eller har till och med svårt att komma upp i) den dagliga rekommendationen på 25-35 gram kostfibrer, det i sin tur skulle i så fall ge max 70 extra kalorier. Inget direkt överviktshot enligt mig... Tvärtom tror jag mer på de studier som visar att en bra maghälsa och tillräckligt med goda bakterier och fibrer är viktigt för vår ämnesomsättning och mättnadskänsla. Så en lagom dos prebiotika genom fiberrik mat är bara bra.

Hälsomyt om fettförbränning

Jag tänkte starta en liten bloggserie där jag sticker hål på några hälsomyter. Först ut:
Fettförbränning

Kroppen börjar bränna fett först efter 30 minuters konditionsträning.

FEL.

Kroppen förbrukar fett hela tiden, vår ämnesomsättning drivs av kolhydrater (som genom matsmältningen omvandlas till glukos och glykogen) och fett. Ju snabbare, hårdare och längre vi tränar, desto mer energi går åt totalt. Det i sin tur påverkar fettförbränningen, det vill säga hur mycket fett som behövs utöver glukos och glykogenförbränningen. Kroppen sätter in fett som andrahandsbränsle, när förråden av glukos och glykogen är slut (som tredje hand sätts protein in. För att krångla till det ytterligare ingår proteiner som enzymer i själva ämnesomsättningsprocessen).

Vid viktminskning är därför all träning och överhuvudtaget alla aktiviter som höjer ämnesomsättningen bra. Även vardagsmotion. Och den bästa träningen är ju den som blir av så därför är det smart att satsa på något som känns roligt och enkelt att pussla ihop med livsstilen i övrigt. Här, i en artikel från Netdoktor, har jag skrivit mer om hur vår ämnesomsättning fungerar.

8 timmars-myten


Behöver alla åtta timmars sömn per natt för att må bra? Att sova just åtta timmar per natt har blivit en universell sanning men samtidigt orsak till ångest för många som inte får ihop de där sömntimmarna.

Ny forskning visar att den optimala sömnlängden är betydligt kortare, mellan 6-7 timmar. Dessutom är sömnens kvalitet, hur bra vi sover, viktigare än antalet timmar.

Radioprogrammet Kropp och själ i P1 tar upp just det här, om myten kring 8 timmars sömnen. På plats i studion finns sömndoktorerna Lena Leissner och Jan-Erik Broman.

Hälsomässa


Jag tänkte ge Allt för hälsan-mässan en chans nu på fredag. Trots att jag har svårt för alla new age + homeopati-grejer som brukar samlas här. Men även seriösa föreläsningar och bra företag finns med. Kan nog ändå inte låta bli att av ren nyfikenhet och lite förfäran spana in det här:

Föreläsning/Meditation:
The Aquarian Age

Kundaliniyogalärares Riksförbund (SKY)/
Guru Dharam Singh Khalsa

Bara det att inte veta om det är en föreläsning eller meditation man ger sig in på. Spännande...

Fried noodles- Balinese style


På begäran kommer här receptet på Bali-nudlar. Jag skrev ner det efter en resa till Bali år 2000 då vi varje dag på väg hem från surfstranden åt de här beroendeframkallande och billiga (typ 2 SEK) grönsaksnudlarna. Jag gissade mig till och frågade mig fram till receptet.

Fried Noodles- Balinese style
4p

1 påse färsk bladspenat
3 morötter
1 gul lök
1 vitlöksklyfta
1 msk rapsolja
4 portioner äggnudlar
1 tsk sambal oelek
1 tsk soya (kinesisk)
1 msk stark sötsur chilisås
1 msk asiatisk fisksås eller ostronsås
4 ägg

Gör så här: finstrimla spenaten och hyvla morötterna med rivgärn eller potatisskalare. Finhacka lök och vitlök. Woka/Fräs alltihop i olja i ca 3-4 min. Koka nudlarna i 4 min, spara lite av kokvattnet. Blanda i nudlarna i grönsakerna, krydda med sambalen, chilisåsen, fisksåsen och soyan. Stek äggen separat och placera överst på woknudlarna.

Ät, njut och låtsas att du är på en grön ö och får kinden smekt av en varm bris som doftar sandelträrökelse.

Receptboken


När jag pluggade till dietist i Uppsala var det viktigt att hitta bra sommarjobb. Jag tyckte att det perfekta dök upp på Arlanda och jobbade en sommar som incheckningsagent för Finn Air. Det var inte så perfekt, tvärtom. Hemska arbetstider, tre dagar i veckan började jag fem på morgonen (och fick då ta flygbussen kl 4)för att följande två dagar börja kl 14. Tillslut blev jag helt snurrig och visste knappt om det var natt eller dag.

Men det värsta var nog all väntan ändå. Det kunde vara hur stressigt som helst en halvtimme då incheckningen skedde för resenärer till tex Hong Kong. Men mellan flygningarna var det helt dött och jättetråkigt. Så för att ha något att göra medan jag väntade där i incheckningsdisken skrev jag ner recept. Jag tog med alla tidningsklipp, utskrivna nätsidor och tips från mamma, mormor, kompisar och skrev ner allihop i en blå anteckningsbok. Den har jag fortfarande kvar och lagar rätter ur och delar med mig av här på bloggen. Lite roligt att nästan alla recpet är väldigt 90-tal och vegantrendsaktiga (jag var vegetarian då), något som ju går igen och snart är "ny" matttrend igen. Även vikttrendmässigt, vilket jag har skrivit om här.

Sockerberoende eller bara sötsugen?


SvD startade igår en artikelserie om matberoende.Om hur fett och socker kan vara lika beroendeframkallande som narkotika.

Jag tycker att det dras upp lite för stora rubriker här. Studierna som SvD refererar är utförda på möss och inte människor. Och, som artikeln i gårdagens tidning också nämner, är det inte helt korrekt att jämföra med narkotikaberoende. Det är ju inte direkt så att godis är inkörsporten till tyngre droger. Samtidigt kan fett och socker i viss mån ge abstinensbesvär och återfall, enligt Sara Ward, professor vid Templeuniversitetet, Philadelphia.

I vilket fall är sockerberoende ingen diagnos. Visst kan man bli extremt sugen på socker och det i sin tur kan vara boven i ett överviktsdrama. Då vet du vad du behöver jobba med. Här tipsar anti-skräpmatsaktivisten David Kessler om hur du bryter ett osunt matbeteende.

Spännande forskning om maghälsa och bakterier


Igår skrev DN om spännande, ny forskning om maghälsa och tarmbakterier. I studier på möss har man sett att en normal tarmflora påverkar psykologiska faktorer och beteendemönster. Till exempel att undvika faror, att orientera sig och ta in intryck från omgivande miljö.

- Bakterierna och vi har en mycket lång gemensam historia. De har ett intresse av att vi ska överleva. Man kan tänka sig att de sänder en signal till vår hjärna som säger: var försiktig, säger Dusko Ehrlich,en av världens främsta experter på tarmbakterier som jobbar på på det franska institutet för jordbruksforskning INRA, till DN.

Forskningen om maghälsa och bakterier är bara i startgroparna men har ändå lyckats hitta samband till sjukdomar som allergi, astma, autism, cancer och neurologiska sjukdomar.Här behövs mer forskning för säkrare resultat men när det gäller inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit, fetma och en del svåra diarrésjukdomar finns tydliga belägg för att tarmfloran avviker. Den är torftigare och innehåller färre arter än hos friska människor.

Min kommentar
Alltså borde det finnas en extremt lovande marknad för produkter med probiotika, goda bakterier. Men en naturlig tarmflora är svår att efterlikna. Än vet inte forskarna den exakta avvägningen mellan vilka och hur många som behövs av de olika bakteriestammarna. Individuella skillnader gör det hela svårare och det är svårt att hitta en universal lösning som fungerar för alla (som inom så många andra områden med hälsokoppling...).

Viktminskning utan quick fix

Idag skriver DN klokt om fetma och viktminskning.

Tyvärr går vi inte framåt i kampen mot fetman. Alltfler tror sig hitta lösningen i LCHF men faktum är att överviktssiffrorna bara ökar. Idag är 40—50 procent av svenskarna överviktiga eller feta. Nästan hälften av vår befolkning alltså.

- Fetman är ett problem. Och inte ser det ljusare ut i framtiden. Det forskas mycket, men någon mirakelmedicin eller magisk diet syns inte till, säger Stephan Rössner till DN.

Han menar att en bra kost, beteendeförändringar och motion är det enda som fortfarande gäller. Tack för det Stephan. (Observera här att en bra kost INTE = LCHF).

En liten tröst i fetmamörkret kan vara att små steg i rätt riktning ger stor utdelning. Stephan Rössner menar att även en liten viktnedgång på fem procent förbättrar både blodsocker, blodfetter och blodtryck.

Här har jag skrivit mer om bra mat (enligt mig).

Nya 20 minuters-träningen


Apropå träning så skriver Yourlife om senaste Hollywooodtrenden WOD (Workout Of the Day) = 20 minuters stenhård träning där du "chockar kroppen med 20 minuters intervaller". Kändisar som Helena Christensen och Jennifer Aniston (varför är det ALLTID Jennifer Aniston som nämns i trendiga träningssammanhang? Gör hon något annat än tränar?) har snabbt hakat på.

Poängen med intensiv träning under kort tid är att vi orkar lyfta tyngre vikter, springa snabbare och helt enkelt anstränga oss mer än under en timmes workout. Och så kan det mentalt kännas enklare att vara inställd på bara 20 minuter.

Inte minst kan det ju hinnas med lättare i en stressig vardag tänker jag. Speciellt om det går att träna med hjälp av nån WOD-dvd hemma. Dyker nog snart upp i en nätbutik nära dig...

Pigg av konditionsträning


En anledning att träna kondition är att du blir piggare. Mycket piggare. Studier visar att en vätränad person kan ta upp dubbelt så mycket syre per minut jämfört med en otränad person. Och förbättringarna kommer snabbt när du börjar träna, efter tre månaders regelbunden konditionsträning (2-3 gånger i veckan) har syreupptagningsförmågan ökat med ungefär 15 %. Då orkar du koncentrera dig i längre perioder när du jobbar, du är helt enkelt vaken i högre grad. Ett starkt argument när du ska övertyga chefen om fördelarna med att sponsra träningskort och få träna på lunchen.

Förutom att du blir piggare orkar du mer i vardagen, du kan springa till bussen, bära kassar och gå i trappor utan problem.

Dessutom är konditionsträning stressförebyggande genom en så kallad "spoleffekt". När blodcirkulationen kommer igång transporteras mjölksyra ut från musklerna mer effektivt samtidigt som nivåerna av stresshormon sänks i blodet.

K

Jag blev lite nyfiken på K-vitamin efter förra inlägget. Ett vitamin som ofta liksom "hoppas över" eftersom det är så ovanligt med K-vitaminbrist. K-vitamin förekommer nämligen i nästan alla livsmedel och en stor del bildar kroppen själv, genom bakterier i tarmen.

K-vitaminet är nödvändigt för att koaguleringsfaktorerna ska bildas i blodet, så att blodet kan stelna. K-vitamin är också viktigt för vår energiomsättning och behövs för att lever och muskler ska fungera.

Gröna bladgrönsaker, spenat, broccoli och brysselkål är mat som innehåller extra mycket K-vitamin.

Läs mer i min vitaminguide.

Hälsokick från solen


Visste du att Vitamin K och D är de enda vitaminerna som kroppen kan tillverka själv? Med lite hjälp utifrån. K-vitamin bildas när goda bakterier i tarmen bryter ner mat medan D-vitamin kan tillverkas av solen, när solstrålarna träffar huden.

D-vitamin bygger upp vårt skelett och det finns forskning som visar att D-vitaminbrist kan minska risk för tarmcancer, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. D-vitaminbrist har också satts i samband med minskad kronisk smärta, autism och depression men här är det vetenskapliga underlaget ännu svagt.

Tyvärr kan vi bara bilda D-vitamin när solen står högt på himlen, inte just nu med andra ord. Även om vi lagrar en viss del i kroppen börjar förråden ta slut efter en lång höst och vinter. Som tur är finns det gott om D-vitamin i mat också, tex i fet fisk och vitaminiserade mjölkprodukter (inte i röd mjölk och fetare mjölkprodukter alltså). Här skriver jag mer om det.

Och mer om D-vitamin skriver jag i en kommande artikel av Tidningen Apoteket.Håll utkik.

Överskattad optimism?

I senaste nr av Hälsa och Vetenskap, Läkartidningens populärvetenskapliga magasin, läser jag en bra krönika av Anne Brynolf. Hon skriver om studien "Genetic studies of genius" som sedan 1921 fram till nu har följt 1500 amerikaner och studerat allt inom hälsa, blev de ammade som små, gifte de sig, motionerade de, hur åt de, hade de sjukdomar och lever de fortfarande eller vad var dödsorsaken.

Att vara samvetsgrann, försiktig och välorganiserad samt ha bra gener visar sig vara framgångsfaktorer för ett långt liv. Optimism och gladlynthet visar sig däremot vara riskfaktorer för att frossa i mat, cigaretter och alkohol, utsätta sig för olyckor och ignorera sjukdomar.

Men här tänker jag att de som var gladare kanske ändå hade ett kort men härligt liv istället för ett långt och delvis plågsamt...